Patrik Leandersons blogg

Konstveckan har tjuvstartat på Stora Torg i Kristianstad. Invigningen äger rum i morgon av "Jättebebisen". Kanske får vi se den i andra städer också i framtiden.
Sydnytt har redan varit i Kristianstad och gjort reportage och intervjuer. En gubbe tyckte den hade kommit några månader försent då han trodde det var en snögubbe. Ingen verkar gilla den. Ingen förstår vad den gör där.

Men nog är den rätt harmlös i jämförelse med Anna Odells psyksjuk-installation eller Blomgrens massproduktion av "feta damer"-porträtt...

Det är slående hur många likheter det finns mellan Carin Mannheimers filmatisering av Viveca Lärns "Saltön"-svit (framför allt tredje säsongen) och Martin Scorseses version av Dennis Lehanes "Shutter Island".

Bägge innhåller följande:


- förvirrad(e) huvudperson(er) på gränsen till nervsammanbrott
- vimsiga tanter som tror att de vet bäst/sanningen
- en kollega/vän till huvudpersonen som stöttar honom i vått och torrt
- mer rysare än drama
- liknande motbjudande/idyllisk ö som man måste åka båt till
- ingen kommer levande därifrån


Det är bara ett par saker som skiljer de bägge filmatiseringarna åt, och de är av betydligt väsentligare art:

"Saltön" är usel (manus, skådespeleri, tajming, regi, ja allt), "Shutter Island" är mycket bra (manus, skådespeleri, tajming, regi, ja allt).


Varför jag sett "Saltöns" alla tre säsonger är lika obegripligt som att någon programdirektör (?) godkände idén att finansiera ett lika menlöst och tandlöst skräpprogram som "Håkans bar" i Kanal 5.

(OBS! Det är ny design på flaskan ovan, den jag köpte på Coop Extra hade en lila pappersetikett)




I april ska en kompis ta en vit månad. Vi kan kalla honom för Popmarcus så avslöjar jag inget.
Jag tror han kommer klara det galant. Han är envis som en häst, och när han väl fått för sig nåt ändrar han sig aldrig. Denna vita månad ska fungera som en sorts leverdusch inför den hektiska Siesta!-månaden maj.

Vad jag egentligen undrar är om det på något sätt har någon betydelse? Troligtvis är det rent kroppsligt bättre att skära ned på konsumtionen lite successivt för att inte chocka kroppen för mycket. I Italien och Albanien dricker man ju vin nästan varje kväll till maten och det är inget som skadat dem. Jag tror vi svenskar ska vara lite mer livsnjutare och ta dagen som den kommer. Inte riktigt i klass med "Livsnjutar"-Kjell i "Ullared" men lite i samma bana. Men kanske inte konsumera all sin vecko- eller månadsranson under några fåtaliga dagar.

Själv börjar jag också fundera på att ta en vit månad. Börjar bli lite trött på att dricka de där ölen. Dessutom vill man ju inte gärna att "Den rödnästa" och "Labbes morsa" på Glasbutiken ska bli utarbetade, och tvingas lära upp allt för många nya lärljungar. Det hade ju varit för tråkigt om man dessutom tröttnar på det bruna guldet lagom till sommaren, Siesta!, semestern och fotbolls-VM.

Som tips till Popmarcus kan jag rekommendera en lite lyxig och "nyttig" variant till Kir, helt utan alkoholhalt. Det är nämligen den förträffliga entusiastbryggeriet Kullabygdens Musteri i Mjöhult som framställt en körsbärsmust helt utan tillsatser och med ovanligt smakrik arom. Jag tror han kommer gilla det mycket, annars kan han ju alltid värma lite blåbärssoppa och garnera med lite vispad grädde på toppen. Det är bra för magen.

Kullamust, som även finns i andra smaker, kostar uppemot en selma på Coop Extra, men det är den definitivt värd. 63 cl som räcker länge. Drick den gärna med sugrör så klarar sig tänderna extra bra.

Dessutom är det Ragnar-fritt i den butiken som ligger ett stenkast från IFK Hässleholm och Waffs hemmaplan.

Och väldigt nära ishallen. (Ups! Jag har ännu inte använt mina dyra skridskor)

Vad jag däremot kommer sakna under april månad är Team Jarvis framfart i Harrys music quiz. Kanske kan vi gå dit en gång ändå och äta en hamburgartallrik och dricka en coca cola, och strunta i ölen som Bagarleffe ändå har så förtvivlat svårt för att hälla upp trots att man betalat för den...

Sitter och lyssnar på MGMT:s nya album "Congratulations" och förundras hur flummigt det låter. Denna duo fick ett gäng hits på förra skivan "Oracular Spectacular", som jag i och för sig tyckte var lite ojämn överlag.
Nu låter de mer new age än tidigare. Super Furry Animals, Mansun, Supergrass, Sleepy Jackson/Empire of the Sun är några "nyare" förmågor som poppar upp i mitt huvud. Pink Floyd är ett äldre alternativ om ni så vill.

Ännu kan jag inte bestämma om det är bättre än förra alstret, det är mer diffust, och de där radiohitsen hittar jag inte än. Om möjligt är en sång, "Brian Eno" den mest raka. Allt är dock lekfullare. Ladda ned "Flash Delirium" på bandets hemsida eller nyp albumet på Spotify Premium eller nåt annat alternativ och få beviset för det. En sällsamt mångsidig låt som tar många svängar, genvägar och återvändsgränder och en punkig final innan de dryga fyra minuterna passerat.

Vad jag däremot vet är att MGMT är ett tråkigt liveband. Jag såg dem på Accelerator The Big One 2008. Alltså ännu ett av de där banden man hellre lyssnar på skiva än ser stå och glo i golvet på en scen nära dig. För de lär komma tillbaka i sommar och då är de ju betydligt större än vad de var två år tidigare.

Brukar att ha för vana att då och då surfa in på några av mina favoritbands hemsidor för att se om de ska släppa något nytt. Och ibland tajmar man det rätt bra. Ett av världens bästa band enligt mig ger ut en ny skiva i slutet av maj. Nya singeln "Baby Lee" handlar om möjligt inte om mig men man kan likväl lyssna på hela låten på bandets hemsida, www.teenagefanclub.com. Finfin pop. Som vanligt bär förstasingeln Norman Blakes signatur...


Skivan heter Shadows, släpps 31 maj och innehåller tolv spår:

Låtlistan ser ut som följer:

1. Sometimes I Don’t Need To Believe In Anything
2. Baby Lee
3. The Fall
4. Into The City
5. Dark Clouds
6. The Past
7. Shock And Awe
8. When I Still Have Thee
9. Live With The Seasons
10. Sweet Days Waiting
11. The Back Of My Mind
12. Today Never Ends

Just nu sitter jag och glor - för första gången mer än en zappning - på "Så ska det låta", och gråter. Kan jag skylla på att jag varit krasslig?

Det är nämligen förfärligt tafflig karaokeunderhållning. Nu är Timo Räisänen och en svårt tatuerad Måns Jälevik (släkting till tv-sportens Agne?) igång igen. Det är väl så indie det programmet kan bli när dessa Her Majesty-"stjärnor" återförenas. Håller förresten det bandet fortfarande på eller har de tagit en lika lång paus som Nina Rochelle (kommer faktiskt ihåg att jag såg några sekunder när deras frontfigur var med i just "Så ska det låta" och mest satt och taktklappade programmet igenom utan att öppna munnen. Han den smale på Lasses Musik tyckte det var så pinsamt. Jag var nämligen därinne just när det gick i repris och de såg det på tv.). Timo och Måns är klart mer rörliga, "bjuder på sig själva" och genomsyras av klämkäckhet. Men så är de också göteborgare, vilket märks tydligt i hela programmet. Och klart bättre (=ingen konkurrens) än de förfärligt falsksjungande och okunniga Alcazar-tanterna (Kal P Dal trodde Hanna Hedlund var sångare i Gasolin).

Nu dök en Eldkvarn-låt också upp i programmet. Skönt med lite omväxling i alla barnvisor och visor som alltid brukar vara med i detta program (har jag fått för mig utan att veta säkert) som dock leds av en programledare som är något mer närvarande än den som leder "Mästarnas mästare". Men då gillar jag ju det senare programmet bättre. Som när en Brolin (firar femtonårsjubileum som tjock) tippar hästar med Sjöberg och Brottar-Tomas. Får kramp i "Sittande stolen". Eller steker fint kött och sörplar Kir som värsta Popmarcus.

Det är snökaos i Uppsala. Omöjligt att se bollen har det alltid varit för tv-tittarna när det gäller bandy, men nu är det värre. Att vara målvakt är dessutom Sveriges farligaste yrke.

Nytt för i år är att programledaren åker skridskor. Både baklänges och framlänges. Tänk vad det ställs krav nuförtiden. Och jag som ännu inte använt mina skridskor som jag köpte för drygt en månad sedan. Ack ja.

Peter Forsberg är också på bandy för första gången. Han har tydligen inte sett en hel bandymatch i hela sitt liv. Just nu är det paus och traktorerna kör i skytteltrafik över planen och fickpluntorna håller folket varma får jag hoppas. Innan dess var det parodi på bandy.

När jag kan flytta några bilder från mobilen till datorn blir det ett bildspel. Nu fungerar så klart inte det heller.
Vet inte om jag kan skylla på snökaoset men varför inte.

Äsch, så där på måfå drämde jag ned lite låtar eller snarare artister från åttiotalet jag gillar. Bara utländska också. Efter lite tänkande, spotifyande och youtubande blev det nedanstående låtar och artister.

Långt borta från den typ av åttiotal som spelas på Harrys Musicquiz. Låtarna behöver inte vara de mest indie, det var bara de som kändes för stunden rätt/bäst jag plitade ned.

Jag har glömt massa(ge gärna något tips i kommentarsfältet), och hur i allsin dar ska man egentligen kunna komma på allt så på studs. Sånt här kräver egentligen dagar och veckor för att tänka ut. Men det var en liten blinkning till P3:s program Musikguiden där diverse folk får välja ut låtar och artister under några kvällar i veckan. Med lite olika teman och tidsperioder.

Mitt tema för kvällen blev åttiotalet. Kanske inte det årtionde jag lyssnat mest på men visst finns det guldkorn.




The Church - Myrrh
Talk Talk - Life´s What You Make It
XTC - Science Friction
The Triffids - Stand Up
Roxy Music - More Than This
Echo And The Bunnymen - The Killing Moon
Joy Division - Love Will Tear Us Apart
Go-Betweens - Quiet Heart
Pulp - My Lighthouse
The Cure - Just Like Heaven
David Bowie - Ashes to Ashes
The Style Council - Shout to the Top
Dexys Midnight Runners - Tell Me When My Light Turns Green
Prefab Sprout - Faron Young
Aztec Camera - Pillar to Post
Orange Juice - Falling and Laughing
The Smiths - How Soon Is Now?
Gang of Four - Damaged Goods
Field Mice - You´re Kidding Aren´t You
Wedding Present - Kennedy
Pet Shop Boys - Suburbia
Billy Idol - Eyes Without A Face

Jag funderar allvarligt på att bara köpa torsdagsbiljett till Siesta!-festivalen detta året. Festivalledningen tillkännagav i veckan att de nämligen har bokat Teddybears till årets festival, vilka kommer spela på antingen fredagen eller lördagen. Och det är ett band jag inte tål så bra, än mindre deras musik.

Dessutom kritikersågade Elias and The Wizzkids och den (allför) långhårige Kristian Anttila dessa dagar.

På torsdagen spelar ju mina idoler och de hittills bästa bokningarna - Built to Spill och Dinosaur Jr. Och de betalar jag gärna en slant för att se.

Innan jag visste om dessa bokningar hade jag planerat att ta en vit vecka i slutet av maj. Men det löftet ska jag nog kunna hålla då jag ska jobba på fredagen. Varför utnyttja de dyrbara semesterdagarna på några som klär ut sig till björnar eller är lika långhårig som en hippie från 60-talet.

Jag har även satt upp tvättid mellan kl 17-21 både fredag och lördag. Och därefter krävs ju en hel del efterarbete med torkning och strykning så jag tror faktiskt inte jag hinner med att ta mig till festivalområdet dessa dagar.

Men jag planerar att ha vikt ihop all tvätt och lagt ned det i mina lådor till Elitloppet startar på söndagen.

Om jag skyndar mig hinner jag kanske till och med gå en sväng på stan och kolla in raggarbilarna på lördagen. Det är dock inget jag vet med säkerhet i dagsläget, det beror på om grannkärringarna drar över på sin tvättid så att jag inte hinner ta både vit- och kulörtvätt utan att stressa för mycket.

Jag får se hur det går. Det är typiskt att allt ska hända sista helgen i maj. Men ibland måste man prioritera.

En flickfavorit som pratar precis som Peter Forsberg, en gubbe som är som en kombination av en pilsnerfilm och Iprénmannen och slutligen en kvinna med lika svåruttalat namn som det är att hitta anledningen till att hon blivit komiker på "äldre" dar.

Vilka av dessa tre går då till final?

Ja, det är varken "Så ska det låta" eller "How I Met Your Mother" jag sitter och ser på, även om det rent teoretiskt skulle kunna vara det. Minst en person är med i fler än ett program samtidigt. Nej, jag nybörjarskummar lite på familjeunderhållningsprogrammet "Let´s Dance" och hoppas innerst inne att inte alltid den bästa ska vinna. För visst hade det varit kul om en "gubbe av folket" som snickrar något bättre än han dansar och har två vänsterskor på sig hade vunnit hela skiten. Det hade varit dolkstöten för Tv4, alla som vill att den bästa dansaren ska vinna och juryn. Men hur kul och rättvist som helst egentligen.

Det är dags nu Sverige...

Det har snart gått en vecka sedan svenska folket ringde som fan på Anna Bergendahls bidrag "This is my life". Vad ska man göra nu på lördagar tänker nog halva svenska folket? Ja, jag vet inte. Till råga på allt elände är ju dessutom "På Spåret" slut. Det positiva är att jag ännu inte sett finalen, det negativa är att jag vet utgången.

Det kanske är lika bra att ta tag i bokläsandet som fått sig en törn de senaste veckorna/månaderna när allt kretsat kring att lista ut vem som ska vinna Melodifestivalen.

Jag har nu lånat om Johan Hakelius "Döda vita män", Kalle Linds "Människor det är synd om" och Martin Svenssons "Din heder" för tredje gången. Bibliotekstanten påpekade att det endast var tillåtet att låna om böcker två gånger, men hon tyckte nog jag såg så snäll ut att hon fixade det på två röda sekunder långt innan jag ens försökt argumentera hade hon printat ut det där lilla kvittot man alltid slarvar bort och följaktigen gjort ett tredje omlån.

Tack sa jag och lovade att lämna tillbaka dem nästa gång. Nu återstår vilken jag ska läsa. Tror det blir den förstnämnda, Hakelius, om nu inte den är för seg. Jag har läst några kapitel ur Kalle Linds bok, men det känns som att det räcker. Den är rätt roligt skriven men det blir liksom kaka på kaka. Ja, jag får se. Tiden räcker inte alltid till. Intresset svalnar. Och i bokhyllan står det många böcker jag ännu inte läst. Kanske ska börja lyssna på lite böcker igen, det har inte varit nån ordning på det heller.

Nu är jag i gång, med någon slags diet. Jag hade tänkt gå ned tio pannor. LCHF-metoden kombinerat med lite, lite GI borde fungera. Men mest det första. Sist jag provade kändes det heller inte som att jag bantade.

Och det bästa av allt är att metoden är ett paradis för ungkarlsköket. Det är inte länge jag behöver plåga spisen när jag nyss åt en kvällsmåltid bestående av fyra sidfläsk och tre vändstekta ägg. Inget konstigt alls, som Malena Ernman brukar säga. Nån mjölk hade jag inte hemma, funderade kort på att dricka lite grädde istället men den tanken for snabbt ur skallen och det blev kranvatten för hela slanten.

Det är inte undra på att denna engelska specialitet(ägg och bacon) är populär på de brittiska öarna, som brunch eller frukost, i och för sig. Vet inte varför jag inte åt det när jag var i London för något år sedan. Vi stirrade nog oss blinda på Vandrarhemmets sparsmakade och enfaldiga frukost. Det är ett misstag jag fortfarande drömmer mardrömmar om.

Är det något som sett en tjock engelsman eller engelskvinna? Nej, tänkte väl det. Måste som sagt bero på ägg och bacon plus lite vita bönor.

Tyvärr hade jag inga vita bönor hemma så det fick bli utan, förresten innehåller kanske detta för mycket kolhydrater så det ska jag nog skippa i fortsättningen eller lyxa till det på lördagskvällen. För metoden jag ska följa vill ju åt fettet och minska på kolhydraterna. Så inget ris, pasta eller päror på ett tag. I varje fall i mindre doser.

Lunchen är ett problem då jag allt som oftast äter ute. Tycker det är sorgligt i dubbel bemärkelse med folk som tar med sig mackor till jobbet och äter. Tragiskt på samma sätt som Jonny Holm slevade i sig moset ur en plåtlåda samtidigt som sonen Stefan tillkännagavs vinna Bragdguldet i radioapparaten intill. En riktig karl äter ute om luncherna, fibbla vid spisen dagen innan är inte min melodi. Det blir inte mycket dyrare heller att gå ut och äta, och så slipper man disk och el, vilket gynnar miljön. "Bättre spräcka en tarm än gynna en krögare", som en på jobbet brukade säga. Jag sträcker mig till att gynna trakens krögare. För jag vill ha något ha något lagat på dagen, oftast varmt. Annars går det inte. Det ska jag nog kunna lösa även i fortsättningen.

Lunchens kebabsallad fick duga. Han med den roliga frisyren på Järnvägsgatan har god kebab, även om han nog är Sveriges stirrigaste/mest förrvirrade Döner-föreståndare. När jag sagt mild tomatsås tre gånger borde lyset tändas däruppe under de tunnsådda svarta vågorna i håret.

Kan förresten en vegetarian (detta trams för inbördes beundran) gå på LCHF-diet? Ja, det vetikatten...
För en vegan borde det vara stört omöjligt.

Nu ska jag snart ut och springa en sväng, och sen blir det musicquiz och öl.
Öl tänker du? Det ingår väl inte i LCHF-metoden. Nej, men lite får man ju synda, det är ju trots allt fjärde dagen jag håller på med kosten. Och öl borde väl innehålla lite fett också bland alla kolhydrater?

... men hans musik fortsätter leva vidare.
Ännu en rocksångare har alltså gått ur tiden. En som legat hyfsat den senaste tiden. Han sjöng och skrev dock några riktigt fina låtar.
Och en sak är säker. DN är inte så noggranna när de skriver sina artiklar om sångare som går ur tiden. Sparklehorse senast, nu Alex Chilton i Big Star. Men de envisas med att skriva "Big Star" med citattecken varje gång bandet nämns. Varför? Det är ett band och inte en låt!

Håkan Steens krönika om Mark Linkous var inte heller direkt felfri när han kallade bandets ena skiva för "It´s a Beutiful Life" och inte "It´s a Wonderful Life", nej han tog och ändrade på titeln och döpte den till en gammal Ace of Base-singel fast med fel stavning på Beautiful som pricken över i:et.

Är det inte fantastiskt så säg! I kväll spelades "Liket som visste för mycket" på min gamla gymnasieskola. Jag var på plats för Patrikleanderson.blogg.se:s räkning. Samma gamla trästolar, ja allt såg likadant ut. Det var bara en nybyggd kiosk där det serverades kycklingkebab, falafel och ett väldigt digert utbud av godis. Tänk vad dagens gymnasieelever har det gott ställt.

Farsen var kändistät, det är inte var dag bland annat Lasse Brandeby (lysande, som en nedtonad liknande rollfigur som Rolf Mjunstedt), Regina Lund (på dalmål så klart), Johaness Brost (som girig betjänt), Carina Lidbom (ganska liten roll), Göran Gillinger (hårdför svartsjuk man) och Linus Wahlgren (som otursförföljd privatspanare) står på en scen i Hässlehåla. Och på bänkraden bakom mig och farsan satt Janne "Loffe" Carlsson och skrattade sitt bästa "Repmånad"/"Göta Kanal-skratt.

En helt vanlig onsdag!

Han spelar på Siesta! i slutet av maj. Har lyssnat lite grann på en ny skiva med en grabb som varit med i gemet rätt länge nu och så är han ihop med Miss Li förlåt Amanda Jenssen, jag blandar allt oftare ihop dessa artister. Beror säkert på att deras senaste singlar låter likadant.



I grund och botten är det Lost Patrol Band som bytt namn till Invasionen.


"Under gatan en strand", Deportees-covern Lyxzén gör på nya Invasionen-skivan är småtrevlig. Inget utöver det vanliga men i sann semirock/punk-anda påminner covern och albumet lite om när Moneybrother gjorde svenskspråkiga covers på "Pengabrorsan". Den nya trenden är väl också att många fler bytt till svenska texter igen. Dundertåget, Invasionen, Säkert!, Ludwig Bell (Dreamboy), Monty (Montt Mardié), Maia Hirasawa och Peter Morén är bara några exempel på artister som gått från engelska till svenska. Jag hoppas fler hakar på det tåget, vissa blir ju mer personliga och bättre när de vågar ta det steget.

Och en sak till, hur mycket roligare blev inte Invasionens debut än T(I)NC:s tradiga senaste skiva?

Det roligaste med Bjärnumsträffen i söndags var lunchen på TK(Två kärringar)-kiosken och deras namn på hamburgare: Kärring-burgare (200-grammare med speciell dressing minns inte vilken, plus nåt mer)och Vägverket (med en förtydligande text: "Ingen info om vilka tillbehör som ingår").
I botten ligger dock en för "kärringarna" ganska tråkig trafikomläggning bakom deras frustration.

Ja, vad säger man. Kul att de gör något "roligt" av något så tråkigt som namn på hamburgare i varje fall. "Den Ena Kärringen" som ordnade pingisgängets mat var dock ganska korthuggen i sin ton men effektiv. En kärring som kunde sitt jobb i sömnen.


Apropå roliga namn och speciella hamburgare. Minns den gamla klassikern Dagobertaren på gamla Fred & Co, var det sju-åtta hamburgare staplade på varandra med bröd och tillbehör mellan? Ja, nåt i den stilen var det, innan den försvann från menyn och grillarna, övervåningen och alla arkadspelen rensades ut. Det var några år innan Fred & Co fick smeknamnet "Korv-Olle". Som ett komplement till "Korv-Erik", som ligger på samma gata.

Korv-Erik har/hade förresten något som heter Luffare, kommer inte ihåg exakt vad den innehåller. Min syster trodde på skoj (?) att det kom ut en luffare när man beställde en sån meny...

Det var helt andra bullar i Bjärnums idrottshalls skolkök där det serverades Bullens Pilsnerkorv, sillamackor, Jaffa, Sockerdricka och Frasettibollar mm. Och de obligatoriska tre dagar gamla, sega halva frallbullarna med ost eller prickig körv. Sen hade de en nyhet för året. 33 cl petflaskor med mineralvatten. Du vet den där praktiska lilla flaskan man kan fylla på med Sambucca (Popmarcus glansdagar 2002-2007) eller Vodka (Popmarcus glansdagar 2008-2009), motsvarande en rågad dagsranson under t.ex. Siesta! eller Tivolirock. Prima!

Jag har hittat en nytt favoritprogram. Samma dag som sista avsnittet av "Succéduon" med Anders och Måns sänds, dyker en annan fantastisk duo upp i Tv8. "Mauro och Pluras kök" är det bästa matlagnings- och underhållningsprogram jag sett på länge. Det mesta bleknar i jämförelse.




En av herrarna som givet namn åt serien står precis som min farsa ibland brukar göra och lagar mat med bar överkropp. Plura ser dock ut att vara i sjunde månaden. Den andra (Scocco) står i finkavaj och hackar lax till en förrätt samtidigt som hans kollega silar citronsaft genom ett skitigt plåster på ena fingern. Plura röker några cigarretter till och skalar lök. Gemensamt dricker de vin och tjatar om allt möjligt. Hur kvällens kvinnliga gäst (Lena Philipsson) försökt smita ifrån bostadsföreningens trädgårdsarbete. Men detta är inget de ska ta upp med henne, försäkrar de lurigt. Nästan innan hon hunnit inom dörren blir det naturligtvis en fråga direkt om det, som värsta skvallertidningsjournalisterna. Tråkning på hög nivå, dock med glimten i ögat från dessa bägge herrar.

Efter ännu några glas vin dyker till slut Sveriges största/bästa popstjärna upp med tårtbottnar, grädde och bär. Och ett glatt humör. Spelar Eldkvarn-låtar, dricker vin, blir glad, skrattar och beundrar Plura.

Det snoppas bär, frukt och grönsaker. Det dras vitsar, det görs parodier. Mauro Scocco har tydligen i kändiskretsar gjort sig ett namn på att härma just kändisar (likt Jonas Björkman härmade tennisspelares rörelsemönster, innan han luderhånade domare i Wimbledon). Han spelar några strofer på gitarr med Pluras röst, gör en arg Persbrandt med bravur. Alla gör så gott de kan för att tina upp Lena Ph.

Scocco går runt och mumlar, gör på gitarr en improviserad introtävling med Håkan och Lena.

Och Plura berättar en väldigt rolig anekdot om när han en sen kväll spelade upp "Fulla för kärlekens skull" för Mauro, och den senare tyckte den var det sämsta han hört. "Snefull"sprang han hem tre på natten och ringde en skivbolagsdirektör och försökte stoppa skivan "Svart blogg". Skivbolagsdirektören ringde dagen efter till Plura och undrade vad det egentligen var med den där Scocco som ringt mitt i natten...

Lägg till fingertoppskänsla i övergångarna. "Kom igen Lena" spelas när Lena Ph gör entré.
Gais-låten spelas när Håkan dyker upp. Egentligen skulle huvudrätten även bestått av makrill, men det fanns inte utan det blev grillad seabream istället.

I morgon sänds andra avsnittet av ”Mauro & Pluras kök”. Gustav Skarsgård och Tova Magnusson är gäster. Det kan om möjligt inte bli bättre, bara nyktrare. Dock har jag läst att det blir nyktrare först i avsnitt tre eller fyra.

Jag kommer dock se reprisen eller titta på allt i lugn och ro genom Tv8:s Play-funktion, då det är sista seriematchen i pingisen som gäller, ända nere i Österlen dessutom.

Nu har jag lyckats lösa P3 Musiks introtävling två veckor i rad, utan att programledaren drar mitt namn. Tror nu att jag/man bara kan vinna en gång? Nu skiter jag i den tävlingen och går vidare med mitt liv. Jag har ju ännu inte använt min P3-väska som jag vann för flera månader sedan. Ja, förutom i kväll då (se bilden) men det var mest för att få en bild till blogginlägget. Och vad ska jag med två eller tre väskor till egentligen? Eller en gammal P3 Guld-skiva? I och för sig är väskan liten men tror inte man kan limma ihop två stycken. Det ser nog tillräckligt dumt ut när en nästan två meter lång hundrakilosklump ska trava runt med den plastiga väskan på ryggen.




(Ursäkta Plura-magen, jag åt tre hemgjorda hamburgare med bröd och stekt lök precis innan fotosessionen)

Fler guldkorn finns på http://www.myspace.com/bandetsive och en magisk recension från SA. Dock saknas deras största hit! Inte "Jag", den andra. Återkommer med titeln. Annika Norlin verkar lite otippat vara ett stort fan också.

"Mannen med dubbla klockor"...


Patrick Ekwalls intervjuer måste vara de sämsta som skådats. Vad pysslar karln med? Den stora frågan är dock hur redaktörerna låter dessa antydningar till putslustighet och iscensatt skojighet gå ut i etern! I går med brandmannen som var linjedomare och där Ekwall lockade honom att göra offsidevinkningar i olika situationer, inte en gång utan säkert uppemot fem gånger, helt utan finess. Och i kväll med Mjällbys nyzeeländare Craig Henderson som fick låtsas ringa hem till mamma i en telefonkiosk och gå på guidad tur i Sölvesborg. Dubbelridå!

Nu är det inte första gången "Sporten" försöker göra något sånt här, men det borde finnas gränser även i reklamfinansierade Tv4 och ges utrymme för nån form av seriös sportjournalistik...

"Vivadixiesubmarinetransmissionplot"



Usch så trist när artister går ur tiden för tidigt, av icke-naturliga orsaker.
Sparklehorse gjorde några bra skivor, såg dem i Lund som förband till Radiohead dessutom.

Skön seger över Degeberga Goif med 8-4 och nu klarar vi oss kvar i Pingisfyran.

Ger upp träning på gym. Ska det vara så svårt att ta sig in där, med kort som inte funkar, fingeravtryck, ögonscanner, fotkontroll kan de ha det för sig själva. Och nu börjar det dessutom bli bra löparväder ute. Kanon!

I Hässleholm finns världens bästa Thai Take Away. Eftersom de nu börjat servera sushi också på lunchen behöver man inte ägna en tanke på att gå in på ganska usla Asia Corner eller Wokhouse längre. Gott så!

Vi klarade en poäng i den svåra "bortamatchen" mot Håkanssons. Trots några bowlingarmar och nybörjarmissar för mycket. Nu ska jag se Fantastic Mr. Fox, med husguden Jarvis Cocker som rävröst (tror jag).

Jag hoppas att Johan Olsson tar guld i morgon i Femmilen, det hade varit hur rättvist som helst om den slitaren tar guldet. Men det är nog önsketänkande, men medaljchansen bör vara god så bra formen är. Kämpa på!

Rangordning av Sveriges guldvinnare i Vancouver 2010 (hittills...): 1. Björn Ferry 2. Marcus Hellner 3. Svenska längdlandslaget 4. Curlingdamerna 5. Charlotte Kalla

Snacka om att USA och Kanada är överlägsna i hockeyn, dam som herr. Sanslöst.

Tycker det är härligt när jag läser "Kanadas damlag i ishockey firade sitt guld storslaget. Det dracks ur champagneflaskor, ur ölburkar och vissa spelare rökte cigarrer". Det har jag aldrig sett herrarna göra ens. Och på rinken! Snacka om överlägsna.

Drack Oboy! nyss. Det var inte i går. Var faktiskt rätt gott. Jag köpte den med något mörkare kakaohalt. Alltså inte den mest glyttiga formen.

Det här måste vara den bästa vintern ever! När man tror det ska bli töväder, tar det sig, kommer mer snö och blir kyligare igen. Kanon!

Fan vad härligt, längdskidåkning är nog en av de mest spännande och bästa sporterna.

Timoteij är inte det ett schampo för fett hår?

Vädret satte käppar i hjulet för pingisbowlingfesten, blir nog nästa vecka istället. Får bli "Ola Svensson Superstar", Kalla och kompani och hockey istället.

I kväll gör jag och Popmarcus comeback på Musikquizet på Harrys. Efter ett långt uppehåll blir det förhoppningsvis många rätta svar trots viss risk för ringrost...

Jag trodde det var störtlopp och inte backhoppning. Synd om Anja, sicken osis.

Härligt Ferry! Där täppte han till truten på Mats Olsson och alla andra belackare. Ett guld om dagen hade inte varit dumt, det här borde inspirera hela truppen.

Är det fler som ser "Succéduon med Anders och Måns"? I sin allra mesta dumhet och pinsamhet tycker jag det är väldigt roligt och annorlunda jämfört med vad de gjort tidigare. Gårdagens avsnitt tog nog priset. Inkompetenta rumänska hantverkare som ville ha en tvättmaskin istället för pengar, en som vanligt överkörd, ner...

Härligt att Dinosaur Jr är klara för Siesta! i varje fall. Klart det ska vara lite skönt rockgitarrmangel även 2010. Det kan inte bara vara mespop...

Tycker synd om stackars fantomintervjuerskan Elisabeth Höglund som inte får vara med och leka i Tv4:s suveräna succéprogram Förkväll. Antagligen var det håret eller åldern - igen som spökade. Vi får hoppas hon fortsätter skriva sina fenomenala, sakliga och träffsäkra krönikor i Aftonbladet. Där ligger överbetalda skrytmånsar som Robert Aschberg, Jan Guillou och Lisa Marklund i lä i varje fall.

Dagens ”Flipp eller flopp” var verkligen ett lågvattenmärke. En låt med Amanda Jenssen (som redan spelats en del i P3) som lät Miss Li, en av Sveriges sämsta artister Promoe (P3-lyssnarna floppade, tack) och en sliskig ballad med Mando Diao säger väl allt. Och varför envisas P3 att ta in Aftonbladets tråklisa Jenny Seth var och varannan gång. Hon kan ju inget om musik heller.

På lunchen inträffade en rolig händelse. Jag och syrran gick på vägen utanför Perrong 23 och ska gena över till Gamla polisstationens parkering där min bil står som hon ska låna. När vi hör en bil tuta och bära sig åt. Jag vänder mig om och på skoj hytter med näven varav jag ser ett krokigt långfinger riktat mot mig genom bakrutan.När hon kliver ut visar det sig vara en kärring i 50-årsåldern.

Det ska till en stadsbo och ut och köra i snörusket. Jag körde de knappa åtta milen tur och retur till Arkelstorp för träning utan problem. Lite snödrivor ibland, lite blåst, en räv i Ballingslöv men jag hade The Radio Dept. i stereon som tinade upp vägen jag körde på. Man kanske skulle blivit rallyförare istället för pingisspelare?

Vilket kaos det var på Netto i dag. Tre (!) kassor öppna dock, fullt med vimsiga flanar som inte visste om de skulle ut eller in eller om de ens skulle handla. Jag som bara skulle köpa min veckoranson av makrill (och Brämhults) borde fått gå före i kön kan jag tycka men det är klart, man måste veta att man lever ibland.

I morse blev jag chockad. Mats Nyström och en massa andra passagerare hade fastnat med båten i isen till Finland eller om det var Sverige.

Med hur mycket sprit som helst och hur mycket buffé som helst gick det ingen nöd på dem, i och för sig. Det finns sämre platser att fastna på, i en hiss t.ex. Där finns ju varken hur mycket sprit som helst eller hur mycket buffé som helst att tillgå.

Mats Nyström slog igenom som "hovreporter" under fotbolls-VM 1994 när han under hela mästerskapet våldgästade Familjen Tommy Svenssons sommarstuga i Skummeslöv. Därifrån intervjuade han hela släkten Svensson, åt sill, drack nubbe och var allmänt trevlig. Han gjorde succé. Kort därefter blev han programledare för Sportspegeln och fick även leda "Fotbollskväll".

Nu är han även känd för att ha överlevt en Finlandskryssning.



Daddy Boastin var också med på Finlandsfärjan.

Café Opera har tydligen skickat ut gamla vip-kort till "trista Hässleholm".
Det är dock inget jag har fått hem i mitt brevinkast. Kanske kommer.
Hursomhelst har det blivit ramaskri i Hässleholm om det. Politiker, konsertarrangörer, läsare, mfl har talat ut.

-Vi har både kulturhus och pubar, försäkrar kommunalrådet Urban Widmark.

- Bland det dummaste jag hört, kontrar nöjesprofilen Jenny Wesséus.

Nöjesprofil? Ja, ni läste rätt. Kvällstidningsord för att sälja lösnummer.


Och det är väl egentligen ett förfarande och uttalande som är taget ur luften kan man tycka när chefen för Café Opera inte ens varit i Hässleholm och än mindre på dess krogar eller konsertställen. Ungefär som att fråga en kollega eller kompis om en konsert var bra och sen skriva en recension utifrån det.

Frågan är nu om det är så roligt på Café Opera? Det har jag väldigt svårt att tänka mig. Inte ens för Gräddfilen. De bara tror det. På ställen man inte får dricka öl.


http://www.kvp.se/nyheter/1.1902660/cafe-operas-han-mot-hassleholm

http://www.kvp.se/nyheter/1.1903386/lasarna-trakigt-skamt-cafe-opera

http://www.kvp.se/nyheter/1.1902675/nojesprofil-bland-det-dummaste-jag-hort

Fredrik Strage gav förra året ut en bok med sina bästa texter med det det lite tradiga namnet "Strage Text". Jag gillade ett av arbetsnamnen "Goth och blandat" bättre...

Själv har jag inte läst den cirka 480-sidor långa "Strage Text". Strage har jag inte följt så slaviskt. Inte läst varken "Mikrofonkåt" eller "Fans". De har inte riktigt intresserat mig. Men visst, Strage är en bra nöjesjournalist som kan de mest konstiga sakerna och kan rabbla upp skräckfilmer som ingen annan sett eller Nine Inch Nails-citat i sömnen. Men han har ju mest skrivit i Dagens Nyheter de senaste åren. Och det är ju en tidning jag bara slösurfar in på då och då. Antar att inte allt publiceras på nätet heller. Det är mest hans snack i Tv4:s Nyhetsmorgon jag högst sporadiskt kollar.

Nej, då är jag lite mer "spiss" på att ta del av Andres Lokkos mastiga antologi, "Andres Lokko 1989-2009", som ges ut officiellt nästa vecka.
Hans krönikor i Svenska Dagbladet har jag nog läst de flesta de senare åren. Så även hans skivrecensioner. För att inte tala om delar av hans skriverier i "Feber" och "Pop", och även t.ex. Aftonbladet och Expressen.

Frågan är dock hur noga man/jag kommer läsa de bägge böckerna. Det är ju ändå 582 artiklar på 1732 sidor. Alltså nästan fyra gånger så lång som "Strage Text". Kanske får bläddra lite i de bägge delarna innan man köper dem. För att se hur upplägget ser ut.

En som varit tidigt ute och införskaffat boxen (förmodligen på releasefesten i Stockholm) som kostar några hundra kronor extra är Jonas på sajten Extraallt.com.

Han ger också några roliga tips på vad man kan använda den stora rödsvartrutiga pappboxen till.




"Fyll den med smurfar."



"Ställ den i dvd-hyllan och låtsas att det är en film."


För fler exempel:

http://www.extraallt.com/2010/02/satt-att-anvanda-andres-lokko-boxen.html#comments