Patrik Leandersons blogg

Nyss avslöjade Kent låtlistan på "Jag är inte rädd för mörkret" som släpps 25 april.



1. 999
2. Petroleum
3. Isis & Bast
4. Jag Ser Dig
5. Tänd På
6. Beredd På Allt
7. Ruta 1
8. Färger På Natten
9. Låt Dom Komma
10. Hänsyn

 

Karaktäristiska Kent-titlar blandas med titlar som skulle kunna vara framvärkta av Patrik Isaksson...

Bonus här: http://soundcloud.com/kenttheband/kent-ett-r-utan-sommar-bonus

I fredags var jag på Eldkvarn, och mellan all bordtennis jag spelade i Bjärnum under lördagen och söndagen och en rolig föreställning av David Batra fick jag ihop några meningar om konserten. En stark trea/svag fyra hade jag gett Eldkvarn-konserten i betyg. Lite bilder försökte jag också ta. För låtlista se föregående blogginlägg.

---------------------------
Konsert

Eldkvarn

Fredag 9 mars

Röda salongen, Hässleholm kulturhus

Eldkvarn gör ingen besviken. I varje fall inte mig. Men man vet ungefär vad man får när bandet, ursprungligen från Norrköping, ger en konsert. Plura Jonsson som ciceron och frontfigur är en perfekt blandning av småcool entertainer och trygg kepsförsedd mysfarbror. Begreppet ”still going strong” passar bra in på bandet som förra året firade 40-årsjubileum. Imponerande minst sagt. De senaste albumen med Jari Haapalainen vid producentrodret har visat på en nyvunnen formtopp både gällande text och musik, och framför allt en hög lägstanivå.

Det är inga yviga gester som bjuds på scen, och tur är väl det. Bandet gungar med sina instrument på ungefär samma plats de tilldelats på Röda salongens scengolv. Så småningom berättar Plura Jonsson också en del anekdoter om olika saker som hänt genom den långa karriären. Det kan t.ex. vara något så enkelt som en beskrivning av den plats där de spelade och bildades i början av sjuttiotalet, och några händelser som inte visades när Jonsson var med i tv-programmet ”Så mycket bättre” häromåret. Inget märkvärdigt skryt men känslan är att snacket kommer spontant mellan några av låtarna.

Annars är det musiken som får tala. Eldkvarn live 2012 är ingen nostalgitripp och det verkar aldrig bandet sträva efter. Inledningsvis blir det mycket material från senaste albumet ”De berömdas aveny”. Det tar några sånger innan Eldkvarn jobbar bort trögstartheten och kommer igång på allvar. Men ju längre konserten håller på desto bättre blir den.

Pliktskyldiga boogiebluesaktiga ”Låt det rulla” och balladen ”Tårar från en clown” flyter snabbt förbi och bränner aldrig riktigt till. Däremot passar ”Sång från Koster” i sin akustiska och lugna form förvånansvärt bra i liveformatet. Halvfartsversionen av ”Kärlekens tunga”, som spelats en tid, blir varken hackat eller malet utan hade tjänat på ännu en omarbetning. ”Den sorgliga orkestern” är däremot finstämd elegans där bandet tillåts glänsa. Finfina ”Fulla för kärlekens skull” misslyckas de aldrig med, inte heller ”Ta min hand”.

Under andra halvan av konserten blir det en hel del äldre låtar. ”Somliga går med trasiga skor”, ”Kungarna från Broadway” och ”Pojkar, pojkar, pojkar” är fina tempohöjare.  Och här någonstans lyfter sig konserten ett snäpp. Det jag kan sakna en aning är däremot några fler blåsinstrument som givet ett extra sväng och tryck i några låtar. Nu blir det bara blås i ett nummer när en trumpetare smyger in på scen.

Önskelåten ”Nerför floden” är fin och ”I skydd av mörkret” funkar utmärkt. Bandets färskaste livemedlem Adrian Modiggård får dessutom sjunga leadsång på gamla ”Ett fall av kärlek”, vilket funkar helt okej. Och sist ut den här kvällen blir Eldkvarns numera allt mer förekomna avskedslåt ”Ikväll”, en lugn akustisk sång med allsångsinslag och en visselsession av trummisen Werner Modiggård.

En timme och fyrtiofem minuter skänker Eldkvarn oss den här gången, en respektabel längd som egentligen är alldeles för kort, för det finns fler sånger ur en diger låtlista jag hade velat höra. Kan bara välkomna Eldkvarn tillbaka på Siesta om några månader, då får även de något yngre som missade kvällens konsert en ny chans att se ett skickligt band lira sin musik och då blir det nog en något annorlunda setlista. Jag håller tummarna för det.

I kväll var jag på Eldkvarn i Hässleholm kulturhus.
I väntan på recension och bättre bilder (måndag) är här i varje fall låtlistan och några mobilbilder:

1. Tid för dig att gå
2. En liten kyss av dig
3. Låt det rulla
4. Tårar från en clown
5. Fulla för kärlekens skull
6. Sång från Koster
7. Ta min hand
8. Kärlekens tunga
9. Mina stjärnor har slocknat
10. Den sorgliga orkestern
11. Vägen till paradiset
12. Be-bop-a-lula-land
13. De berömdas aveny
14. Somliga går med trasiga skor
15. Kungarna från Broadway
16. Pojkar, pojkar, pojkar
----
17. Nerför floden
18. I skydd av mörkret
19. Ett fall av kärlek (Adrian Modiggård på leadsång)
20. Ikväll

Eeeh. Hur tänkte Statt/Restaurang Oscar här? "Stans största hamburgare 500 gram" låter väl inte så där jättelockande att smälla i sig på en lunch. En 150-grams eller 200-grams hamburgare räcker gott och väl, där går liksom min gräns. 500 gram malet kött borde ju motsvara någonstans mellan tio och femton thaiköttbullar på Thai take away i Hässleholm. Fem sådana kan lätt slinka ned men knappast så många fler på en lunch och då äter jag inte speciellt mycket annat på deras buffé på onsdagarna förutom lite ris och grönsaker.

Man kan ju undra hur många som blir frestade att prova denna "delikatess"? Jag tror snarare det är tvärtom. Många blir avskräckta, förolämpade. För att äta denna rätt mer än en gång tror jag inte man gör, om man nu inte vill äta ihjäl sig som Elvis Presley delvis gjorde.

Det får mig även att minnas en film ("Vrålet från vildmarken"/"The Great Outdoors", 1988) med John Candy där han på restaurang slog rekord/vann pris i att äta mest kött/störst köttbit under en kväll. Och det gick ju - tyvärr -som det gick i slutändan med honom också.

Nej, 500-grams är nog inget som Anna Skipper hade rekommenderat. Eller ens någon dietist. Är det pommes och bröd till dessutom? Är det "klassiska tillbehör"?

Som jag antydde i gårdagens blogginlägg hade jag fyndat på Cdon i går.

I lördags var jag en sväng i Kristianstad. Rätt länsad bokrea både på Bokia och framför allt Åhléns men det tog jag igen med råge i dag när jag fyndade några böcker på Cdon för endast 4,50 kr styck.

Det kanske mest anmärkningsvärda inträffade dock på det relativt nyöppnade Jula, som kan sägas vara nån form av variant på Biltema. Mycket verktyg och dyl som jag inte har speciellt mycket användning för varvas med lite mer intressanta och prisvärda saker. Hörlurar, reflex-t-shirts och lite multimedia. Även ett hyfsat billigt löpband fanns i sortimentet (men jag har ju gymkort).

Jag köpte nedanstående dvd och cd. Två hyfsade rariteter 2012 för att vara en sån här affär, så det vara bara att slå till. För sakens skull, då jag redan äger original-cd:n av Silverbullits debut, och har extraspåren på nedanstående brända (någonstans i röran). Ni som febrilt letar efter eller inte hört den mästerliga uppföljaren "Citizen bird" (en skiva alla bör äga) kan jag meddela att den finns på Ginza för 29 kr.

Själv längtar jag efter något nytt med Simon Ohlsson och kompani. Det var alldeles för länge sen vi sågs/hördes av.

Det må väl snart vara "preskriberat" men nu släpper jag en "bomb" (visst Bertil Nilsson-varning på alla dessa citattecken redan i första meningen men det gör detsamma då Bertil är ett föredöme och en idol). Då skivaffären ändå är nedlagd sedan några år tillbaka tar jag "risken". För säkert över tio år sedan och framåt kunde jag främst på Lasses Musik köpa album i fysisk form redan på fredagen om skivan släpptes på måndagen. Även en skiva som släpptes under mellandagarna kunde jag köpa redan på lilljulafton. Detta kunde även /M som även påpekade i kommentarsfältet i föregående blogginlägg att Aftonbladet slog upp en artikel OCKSÅ i papperstidningen om att Bruce Springsteens nya album "Wrecking ball" hade sålts på ICA Maxi redan i fredags. Jag kan tillägga att jag såg albumet även på ICA Kvantum vid lunchtid i dag. Var detta då olagligt? Skulle ICA Maxi dra in den? Skulle de som köpt skivan dömas till livstids fängelse? Svaret på de tre frågorna är NEJ, så klart. Men det var värt att "undersökas" och "granskas" i Aftonbladet...

Karolina Skoglund, troligtvis inte släkt med Magnus Skoglund, skrev "artikeln".
Döm av min förvåning när jag även läser understående notis och ser att schlager-schloken Eskil "pratar"/"frågar sig", eller Karolina Skoglund vill få oss läsare att tro att han gör det.



"Journalistpris" i massor borde regna över den här Karolina Skoglund, i varje fall i klassen "förnyare", "grävande journalistik" och dumstrut.

Firar den tidigare så märklige men nu inte så märklige Thorsten Flincks Melodifestivalfinalplats med några munnar av ovanstående märkliga alkoholfria alternativ...  Och snart ser jag den hyllade och lite märkliga filmupplevelsen "The Artist" på min märkliga "kvartersbio". Dessutom ska jag under helgen försöka avsluta biografin om den märklige Johnny Bode, "Herre i frack".

Får blanda ut allt märkligt och märkliga intryck med den icke-märklige Bruce Springsteens senaste icke-märkliga nya album "Wrecking ball".

Nej, vad säger ni. Är det någon mer än jag som tycker 600 spänn för en ölprovning (med mat) är prisvärt, hehe. Kan ju omöjligt bli fullt där, troligtvis blir man inte full heller...

Och förresten så har jag druckit en Ysta färsköl där, det var nog en av de äckligaste ölen jag druckit. Får hoppas för de rikas skull som betalar 600 kronor att de slipper DEN ofiltrerade "fulölen".

Upptäckte i dag att den gamle Expressen/Kvällsposten-räven Per Hägred, som bland annat kallat Britta Persson för Brita Svensson i en krönika, bytt namn till Pascal Engman. Grattis till det...



I dag blev även Jeffrey Aubynn klar för Gais efter några i förhållandevis lyckade säsonger i MFF. Inte oväntat då det var längesen han tog farväl av malmöklubben. Det mest oväntade är att det på SVT Text, på TV4 Text och nyss i Sydnytt påstås att han är 31 år gammal. Helt felaktigt. Han fyller 35 år om ett par månader. Han är nämligen född 12 maj 1977. Men visst, en mer smickrande felskrivning än den Hammarby IF gjorde när klubben stavade fel till Aubynns efternamn på matchtröjan (Aybunn, reds. anm.). En klassiker!