Patrik Leandersons blogg

Jag ger upp! Trots att jag äter asiatisk mat flera dagar i veckan, gillar sushi och thailändska köttbullar begriper jag - allt som oftast - inte mig på asiatisk film. Oftast är det för långsamt, händelsefattigt och obegripligt. Kan inte säga att jag överkonsumerat detta lands film, men har sett några filmer i varje fall. Och de är just långsamma, händelsefattiga och obegripliga.

I förmiddags såg jag "Thirst" (engelsk titel) och det blev ett sömnmedel utan dess like. Som "tur" var hade jag sovit en hel natt innan jag såg filmen; en sorts vampyrfilm goes "Antichrist" om en katolsk präst som deltar i ett experiment och kan snart både flyga som värsta "Heroes"-figuren och "punktmarkera" en väns fru. Filmen har hyllats av många tidningars recensenter. Helt obegripligt det också. Jag lånade filmen på bibblan, så det kostade inget - och några förseningsböter lär det inte bli.

Frågan är om det görs en amerikansk version av "Thirst" (vilket jag inte tror), som det gjorts av bl.a. "The Ring" och "The Grudge"?!  Hade det gjorts tvärtom, en japansk version av en amerikansk rulle som "Die Hard", hade den förmodligen utspelats i ett litet rum där en man och en kvinna bråkar om vem som ska skicka smöret på middagsbordet i två timmar, sen hade filmen bara tagit slut innan smöret ens var skickat.