Skivrecensioner vecka 37
Håkan Hellström - ”Saknade te havs”/”River en vacker dröm”
7//8
7//8
Extranumret på den fantastiska Way out west-spelningen blev till slut inte bara ett albumspår utan även del i det dubbelsidiga första singelsläppet från kommande ”2 steg till paradise”.
Lika bra det, "River en vacker dröm" återfinns i ett hundratals Youtube-klipp i skiftande kvalitet som i längden blir lite enerverande och bökigt att lyssna till. Studioversionen är så här i efterhand inte lika hysterisk utan följer mer i ”För sent för Edelweiss”-spår än ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”-eurfori. Jag trodde det var tvärtom när jag hörde den live. Ännu en låt där belackarna slås tillbaka och en text som bara Håkan kan skriva.
”Saknade te havs” är lugnare, mer harmonisk. De akustiska gitarren i högsta hugg och en något nedtonad Hellström med fin melodi som växer, och fungerar lite som en bortsprungen sommarkatt till ”För en lång lång tid”.
Ska bli intressant och spännande att höra nya albumet. "Saknade te havs"/"River en vacker dröm" blev en riktig aptitretare.
Säkert! – Facit
7/10
För det första, ”Facit” är annorlunda i sitt tilltal, lugnare och inte alls lika direkt och berörande som den tre år gamla självbetitlade debuten. Den är inte lika bra heller, även om det mesta är finstämd pop i snyggt producerad förpackning.
För det första, ”Facit” är annorlunda i sitt tilltal, lugnare och inte alls lika direkt och berörande som den tre år gamla självbetitlade debuten. Den är inte lika bra heller, även om det mesta är finstämd pop i snyggt producerad förpackning.
Bäst - och det som sticker ut mest - är när Norlin blandar in folkmusik i de bitterljuva texterna och melodierna som får mig av någon anledning att tänka på walesiska Gorky´s Zygotic Mynci, fast här i norrländsk tappning i fina ”Influensa” och ”Rotary”.
Skivan hade dock behövt ett par riktiga upptempolåtar till, för risken finns att melankolin tar ut sin rätt och lyssnaren somnar. "Facit" har dock potential att växa. Annika Norlin på svenska är ändå textmässigt mer här och nu än Hello Saferide även om musiken den här gången inte skiljer sig speciellt mycket.
Röyksopp - Senior
5/10
5/10
En senior är oftast mer rutinerad och stillsammare än en gapig och skrikig junior. Det är därför ingen överraskning om man ser till titeln och musiken att Röyksopps uppföljare till "Junior" heter just "Senior". Rent musikaliskt kan man tycka att det är kommersiellt självmord men rent artistiskt ska de ha beröm för att de vågar göra något som de inte gjort tidigare. "Senior" är instrumental och oftast monotont lugn i sin uppbyggnad. Långa låtar som bygger mer på stämning än melodi. Deras electronica är dock proffsigt gjord och emellanåt är det som gjort för en film. I små doser fungerar det utmärkt, att strecklyssna är nog enbart att rekommendera på natten eller som meditation.
Volbeat - Beyond Hell/Above Heaven
2/10
2/10
Lite tuffare Nickelback-toner och trummor
Det här är musik jag inte ger några blommor
Volbeat heter bandet och är från Danmark
Spelar FM-rock som doftar diesel och bark
Poulsen heter sångaren men inte Flemming
För han har skägg och ingen klänning
Ibland vill de låta som Metallica men mest Offspring
Körer, dumskalleriff, growl och wooooahnde så jag blir ding
Kommentarer
Trackback
