Årets hittills bästa album, januari-juni 2010
Tyckte det var dags för en liten halvårsrapport när det gäller musik, såhär några veckor in i juli. Jag begränsar mig till fem svenska och fem utländska album som jag spelat mest, tyckt mest om och således känns bäst just nu. Ingen direkt rangordning mer än att jag utsett just den bästa skivan totalt sett överst. Har jag missat något?
Beach House - Teen Dream
Det har nu gått nästan ett halvår sedan skivan gavs ut, undrar om inte ”Teen Dream” är ännu bättre juli 2010. Jag tror nästan det!
Stjäl några meningar från min recension i vintras...
”Baltimore-duons atmosfäriska folkpop är så filmisk i sina fogar och beståndsdelar att helheten blir något väldigt speciellt. Victoria Legrands trollbindande röst suddar ut gränserna för manligt och kvinnligt, ett framträdande drag i sig, och fungerar som balsam för själen. De stämningsskapande gitarrerna, körerna, syntharna och det försiktiga trumkompet bidrar också till att göra de helgjutna drömska arrangemangen rättvisa. Som om The Flaming Lips-sångaren Wayne Coyne går en avvänjningskurs i stress under ledning av Josh Rouse.
Varje låt står på egna ben men tillsammans bildar de tio sångerna en familj som bor i ett hippiekollektiv.”
MGMT - Congratulations
Bättre än debuten, en härlig rockopera och finfina sånger. Retroheaven 2010.
The National - High Violet
Gudomligt vacker och melankolisk amerikansk rock som blickar mot Storbritanniens vemodiga storheter som Joy Division och Echo & The Bunnymen (jag kan även räkna upp Arab Strap och Tindersticks ändå när jag är i farten men de är ju inte lika relevanta i sammanhanget även om jag hör spår av dem också i musiken) på ett liknande sätt Interpol gjort på ett par album. Om ni saknar det senast nämnda bandet, Interpol, är "High Violet", The Nationals femte album, absolut värd att ge sig hän åt och förföras av. Lyssna på ”Anyone´s Ghost”, ”Bloodbuzz Ohio” och ”Conversation 16” så förstår ni vad jag menar.
Teenage Fanclub - Shadows
The Drums - The Drums
Amerikansk hype som håller hela veckan lång.
Svenska album
Johan Borgert - Nu är jag ett as
Som vore han en ny Pugh Rogefeldt tar Johan Borgert sats och spelar in ett temaskiva laddad till tänderna av obesvarad kärlek och rastlöshet. Som en vuxnare Kristian Anttila framstår han, men musiken och "Nu är jag ett as" tjänar på att spelas flera gånger. Här finns ingen ny "Jag tror jag heter Daniel i kväll", men Borgert känns igen, den roliga och trevliga covern av en holländsk låt som "Smalfilm" sticker ut.
Masshysteri - Masshysteri
Finaste punken på länge. "I´m impressed, are you impressed", för att citera en klassisk svensk tv-komedi om en tjock och en smal man som försöker göra tv-shopreklam men det går inte riktigt som de bägge herrarna tänkt sig. Det gör det däremot för Masshysteri.
The Radio Dept. - Clinging to a Scheme
Inte riktigt lika bra som deras andra två album, men här finns tillräckligt med guldkorn som utklassar det mesta i genren.
Joel Alme - Waiting for the Bells 
Uppföljaren till den fina debuten har kommit lite i skymundan men visst är det en väldigt bra album.
First Aid Kit - The Big Black & The Blue
Ungdomlig kraft skapar tårdrypande magi.
