Jamie vs. mig vs."Mannen mellan två jobb"
I TV8 visas just nu några av de första avsnitten av Jamie Olivers "Den nakna kocken" i repris. Och vad ska man säga om det - egentligen?
Den unge Jamie sluddrar och fyllesteker något krimskrams som han ska bjuda sina kompisar på, kokar för mycket pasta med lite olja och kryddor i. Ungefär som jag gjorde för några år sedan, när jag lagade mat ute på Näsby. Varför kokar man alltid för mycket pasta, förresten? Numera plågar jag sällan spisen, det får andra göra som kan laga mat, dessutom äter jag inte pasta längre. Förutom i dag då det var kris och jag fick gå till Mats och Marits Pastavagnen på Torget och köpa en slabbig pasta med köttfärs kombinerat med bacon och tomat (stark). En kärring klagade på att hennes sås inte smakade curry. Mats avfärdade henne rutinerat med att det gjorts av kall färdig sås eller vad som slank ur honom. Han har nog hört det förut och utan att röra en min tar han första bästa replik i hjärnkontoret. Hur många år har han förresten stått på Torget och gjort samma rätter dag ut och dag in? Han har inte ens uppdaterat menyn till fullkornspenne... Han pregade även ned hela tio servetter i min bajsbruna papperpåse. En sann miljöbov den där där Mats, på Restaurang Farozon står det en lapp på deras servetthållare att man inte ska ta fler än man behöver - och att man ska tänka på miljön.
Själv så lagar jag ibland något lätt, jag ljög lite innan för ibland steker jag några hamburgare eller nåt, vad vet jag, inga konstigheter, och det går undan.
Återigen till "Den nakna kocken". I programmet är Jamie (och även jag på Näsby) som vore han en yngre upplaga av sluskkocken Per Morberg och går på måfå och känsla. Kompisarna som redan är på plats i Jamies kök sjunger playbackmikrofon i en ölflaska, dansar och är glansiga i blicken. Jamie hakar på. Robbie Williams "Old before I die" ljuder i slutet av programmet, Dodgys (ett band jag faktiskt sett live, slå det om ni kan) "Good Enough" likaså. Jomenvisst, avsnitten är inte från detta decennium, inte ens förra.
"Den nakna kocken" är nämligen från samma år som "C/o Segemyhr" (1999) som visas i repris i Tv4, just nu. En komedi som håller än. Något man inte kan påstå att Pojk Oliviers program gör...
Ps. Jag äger en elfenbensvit OBH Nordica-mixer som jag köpte för något år sedan. Jag har bara använt den en gång (samma dag jag köpte den men jag var mycket noga med att välja ut just denna mixer, jämförde priser på Pricerunner, osv), allt blev en varm sörja av tomat och purjolök, helt oätlig. Jag gav upp och lät manicken stå framme bredvid kaffeapparaten, den senare använder jag heller aldrig då jag inte dricker kaffe. Ds.
Själv så lagar jag ibland något lätt, jag ljög lite innan för ibland steker jag några hamburgare eller nåt, vad vet jag, inga konstigheter, och det går undan.
Återigen till "Den nakna kocken". I programmet är Jamie (och även jag på Näsby) som vore han en yngre upplaga av sluskkocken Per Morberg och går på måfå och känsla. Kompisarna som redan är på plats i Jamies kök sjunger playbackmikrofon i en ölflaska, dansar och är glansiga i blicken. Jamie hakar på. Robbie Williams "Old before I die" ljuder i slutet av programmet, Dodgys (ett band jag faktiskt sett live, slå det om ni kan) "Good Enough" likaså. Jomenvisst, avsnitten är inte från detta decennium, inte ens förra.
"Den nakna kocken" är nämligen från samma år som "C/o Segemyhr" (1999) som visas i repris i Tv4, just nu. En komedi som håller än. Något man inte kan påstå att Pojk Oliviers program gör...
Ps. Jag äger en elfenbensvit OBH Nordica-mixer som jag köpte för något år sedan. Jag har bara använt den en gång (samma dag jag köpte den men jag var mycket noga med att välja ut just denna mixer, jämförde priser på Pricerunner, osv), allt blev en varm sörja av tomat och purjolök, helt oätlig. Jag gav upp och lät manicken stå framme bredvid kaffeapparaten, den senare använder jag heller aldrig då jag inte dricker kaffe. Ds.
Tre recensioner från Tivolirock
Jag skrev om tre konserter på årets Tivolirock. De verkar inte kommit in på Norra Skånes hemsida.
Så jag lägger upp dem här. Var ganska beskedligt skrivande, men så blir det ibland. Deportees var lite lättare att skriva om, även om jag skrivit om dem rätt mycket innan.
------
Deportees
Tivolirock
Tivolirock
Lördag 17 juli
Deportees musik sveper in som en vindpust och på lördagseftermiddagen även bokstavligt talat i form av en störtskur i den tropiska värmen. Deras svala och svalkande blandning av folkpop och soul låter bra, och någon ringrost finner jag inte. För Vindeln/Umeå-bandet har precis lämnat sin instängda men trygga tillvaro i inspelningsstudion för att möta publiken med några sommarspelningar. På Tivoliscenen blir det en avslappnad och snudd på andäktig konsert som bjuder både på välkända låtar och ett par sånger bandet inte spelat tidigare.
Deportees gör oftast sina låtar till något speciellt när de spelar live, bryter ned dem i sina beståndsdelar och bygger upp dem till akustisk perfektion med sångaren Peder Stenbergs trygga röst. De vågar köra några extra upprepningar av refrängen i till exempel andra låten “Turn Back Time” utan att det skulle vara något märklig med det, modigt om inte annat. Och sen rätt som det är blir det en tempoökning som heter duga.
Tyvärr är det ganska glest med publik framför scenen. Vi som är där får höra många fina versioner av låtar från deras tre album. Inledande “I Wanna Be In Your Gang” till avslutande “Under The Pavement - The Beach” är femtio minuter av bästa märke. Det inkluderar en cover av Dwight Twilley Bands ”Looking For The Magic” och en ny låt som jag tror heter “Medicated Vibe”. Jag kan bara konstatera att Deportees gjorde en av Tivolirocks allra bästa spelningar.
-------
Deportees musik sveper in som en vindpust och på lördagseftermiddagen även bokstavligt talat i form av en störtskur i den tropiska värmen. Deras svala och svalkande blandning av folkpop och soul låter bra, och någon ringrost finner jag inte. För Vindeln/Umeå-bandet har precis lämnat sin instängda men trygga tillvaro i inspelningsstudion för att möta publiken med några sommarspelningar. På Tivoliscenen blir det en avslappnad och snudd på andäktig konsert som bjuder både på välkända låtar och ett par sånger bandet inte spelat tidigare.
Deportees gör oftast sina låtar till något speciellt när de spelar live, bryter ned dem i sina beståndsdelar och bygger upp dem till akustisk perfektion med sångaren Peder Stenbergs trygga röst. De vågar köra några extra upprepningar av refrängen i till exempel andra låten “Turn Back Time” utan att det skulle vara något märklig med det, modigt om inte annat. Och sen rätt som det är blir det en tempoökning som heter duga.
Tyvärr är det ganska glest med publik framför scenen. Vi som är där får höra många fina versioner av låtar från deras tre album. Inledande “I Wanna Be In Your Gang” till avslutande “Under The Pavement - The Beach” är femtio minuter av bästa märke. Det inkluderar en cover av Dwight Twilley Bands ”Looking For The Magic” och en ny låt som jag tror heter “Medicated Vibe”. Jag kan bara konstatera att Deportees gjorde en av Tivolirocks allra bästa spelningar.
-------
Ola Joyce
Tivolirock
Lördag 17 juli
Örebrosonen Ola Joyce produktivitet och mångsidighet berördes när hans debut släpptes i våras och i framtiden kan dessa egenskaper vara till hans fördel. Här tar han sin välproducerade musik och försöker föra över, snudd på, direkt till scen. I inledande “Old Fashioned Heartbreak” känns han lite nervös och osäker, det svajar även till i ett par efterföljande låtar. Annars är spelningen ett bevis på att hans vuxna radiopop ännu inte riktigt fått fäste bland publiken, visst finns här fullt gångbara låtar som “Window Shopping“, “Beautiful Loser“ och framför allt “Generation Unsuccessful” men de görs i lite för pliktskyldiga versioner. Hans säkra band gör sitt bästa för att backa upp honom, ändå är det något som saknas. Ola Joyce kan inte riktigt fylla ut den stora scenen från start till mål. Det tar sig dock på slutet, i den lugna “The Final Scene” lägger han sig raklång framme vid scenkanten och sjunger. Han bjuder också på en ny låt, “In the Name of New York”, som har en berättande text och ett något annorlunda upplägg. Med tiden är jag övertygad om att han kan hitta mer rätt i liveformatet. Det som saknas är rutin och publikstöd.
Tivolirock
Lördag 17 juli
Örebrosonen Ola Joyce produktivitet och mångsidighet berördes när hans debut släpptes i våras och i framtiden kan dessa egenskaper vara till hans fördel. Här tar han sin välproducerade musik och försöker föra över, snudd på, direkt till scen. I inledande “Old Fashioned Heartbreak” känns han lite nervös och osäker, det svajar även till i ett par efterföljande låtar. Annars är spelningen ett bevis på att hans vuxna radiopop ännu inte riktigt fått fäste bland publiken, visst finns här fullt gångbara låtar som “Window Shopping“, “Beautiful Loser“ och framför allt “Generation Unsuccessful” men de görs i lite för pliktskyldiga versioner. Hans säkra band gör sitt bästa för att backa upp honom, ändå är det något som saknas. Ola Joyce kan inte riktigt fylla ut den stora scenen från start till mål. Det tar sig dock på slutet, i den lugna “The Final Scene” lägger han sig raklång framme vid scenkanten och sjunger. Han bjuder också på en ny låt, “In the Name of New York”, som har en berättande text och ett något annorlunda upplägg. Med tiden är jag övertygad om att han kan hitta mer rätt i liveformatet. Det som saknas är rutin och publikstöd.
------
JazzAttacks
Tivolirock
Lördag 17 juli
JazzAttacks har sedan en tid tillbaka övergett engelskan för att rappa på modersmålet. EP:n “Bootleg” är frukten av den nya inriktningen som även inkluderar lite mer elektroniska drag. Jag är dock mest förtjust i de två äldre låtarna som sjumannabandet gör på Skreolscenen. Tycker deras rap och flow får en helt annan tyngd på engelska. Allt samman låter ändå inte så dumt live, jazzen och hiphopen som är de mest framträdande musikstilarna fungerar fint tillsammans.
Det händer också en del under JazzAttacks konsert. Förutom att de utstrålar ett klädsamt självförtroende och spellust, slängs det ut EP-skivor. Oturligt nog spricker den ena rapparen Ninjo Bergströms byxor nästan direkt, och han tvingas att byta till ett par mindre stilrena jeansshorts. Oscar Olin och resten av bandet sköter det rutinerat när deras kollega är bakom scenen, och plockar fram ett nummer som inte är hämtat från ordinarie set. Saxofonisten Martin Tuvesson får briljera åtskilliga gånger, och stundtals är soundet rätt behagligt att lyssna till.
Tivolirock
Lördag 17 juli
JazzAttacks har sedan en tid tillbaka övergett engelskan för att rappa på modersmålet. EP:n “Bootleg” är frukten av den nya inriktningen som även inkluderar lite mer elektroniska drag. Jag är dock mest förtjust i de två äldre låtarna som sjumannabandet gör på Skreolscenen. Tycker deras rap och flow får en helt annan tyngd på engelska. Allt samman låter ändå inte så dumt live, jazzen och hiphopen som är de mest framträdande musikstilarna fungerar fint tillsammans.
Det händer också en del under JazzAttacks konsert. Förutom att de utstrålar ett klädsamt självförtroende och spellust, slängs det ut EP-skivor. Oturligt nog spricker den ena rapparen Ninjo Bergströms byxor nästan direkt, och han tvingas att byta till ett par mindre stilrena jeansshorts. Oscar Olin och resten av bandet sköter det rutinerat när deras kollega är bakom scenen, och plockar fram ett nummer som inte är hämtat från ordinarie set. Saxofonisten Martin Tuvesson får briljera åtskilliga gånger, och stundtals är soundet rätt behagligt att lyssna till.
---------
Världsmusik vs. Babianmusik
Samtidigt som jag slänger in en maskin med vitt, 60 grader kvällen till ära (dubbelt så mycket som temperaturen utomhus), slänger jag upp mina två recensioner från förra helgens begivenheter i Kristianstad som fanns att beskåda i papperstidningen av Norra Skåne och Skånskan i måndags. Tyvärr har de inte lagts upp på deras hemsida. Kan det vara värmen? Det är ju till och med för jobbigt att blogga, men för att hålla lite liv i bloggen här dyker de bägge texterna, där jag staplat meningar på varandra, upp här i stället...
Världsmusik och aprock på samma kväll, tänker ni? Ja, det gäller att vara mångsidig i sitt musiklyssnande/skrivande.
Och med egna fotografier (kommer snart) den här gången, Stefan "Hallå Stefan" Sandströms foto fick välförtjänt stor plats i pappersupplagan. Ibland måste man tänka på dessa hårt arbetande fotografer. Såg förresten att Jörgen "Loserville" Johansson hade tagit foto för konkurrenten Kristianstadsbladet. Ja, han kanske frilansar (var han inte fotochef innan på Skånskan?). Det gör ju även jag, fast då bara för Norra Skåne och Skånskan - och numera högst sporadiskt.
------------------
Konsert
Richard Bona
Partytältet, Tivoliparken
Lördag 10 juli
Den 42-årige Richard Bona från Kamerun och hans tekniskt skickliga femmannaband som härstammar från världens alla hörn spelar en omfångsrik musik som tillåts vara jordnära och fylld av värme.
Det är vad vi kallar världsmusik med rötter i bland annat Bonas hemland. Inledningsvis är det mycket blås från den amerikanske trumpetaren Adam Stoler som växlar mellan korta instick och längre solon. Lite senare framförs en ganska nedtonad låt som får tid att veckla ut sig med finlir från många av de övriga i bandet. Och det är något som är karakteristiskt för Bonas musik, således även denna kväll i Tivoliparken. Den försiktigt trippande musiken som sakta men säkert vaggar låten vidare. Allt flyter liksom bara på utan några som helst krusiduller. Här tillåts allt fokus ligga på Bonas sång och pulserande basspel. I några partier av låtarna är det väldigt tyst på scen för att senare blomma ut i något mer temperamentsfullt. En låt som “Te Dikalo” närmar sig dock mer storbandsjazz när hela bandet tar i så det knakar.
Det framförs också några instrumentala låtar, i mitten av konserten en väldigt lång sådan, där Bona på ett humoristiskt sätt lyckas få in riffet till “Smoke On The Water” och även göra poser för folk som fotograferar framme vid scenen. Ibland känns dessa jamsessioner något för utdragna och långa för sitt eget bästa.
Under kvällens gång blir det även en del a cappellasång och lite samba- och bossatoner.
Richard Bona visar också prov på att han behärskar liveloopar och allt vad det innebär. Ensam på scen spelar han in sång och ljud, med hjälp av loopmaskinen och dess pedaler, som senare återkommer i själva låten han för närvarande framför. På ett liknande sätt som svensk-amerikanska Theresa Andersson använder sig av när hon spelar live.
Mellan låtarna pratar Bona om fotboll, hur det gått för länderna som bandkamraterna kommer ifrån, bland annat. Han gör det hela tiden på ett skämtsamt vis och med ett leende på läpparna oavsett vad han talar om. Och även om han och bandet spelar länge så är det först mot slutet av konserten som jag tycker det blir ett litet onödigt tempotapp, men det stör egentligen inte helheten för det här var en mysig och stämningsfull feelgood-spelning som visade upp Richard Bonas breda register.
---------------------
Konsert
Babian
Stora Torg, Kristianstad
Lördag 10 juli
Det är inte så länge sedan Babian spelade på Siesta!-festivalens näst största scen, men det är ett band som tål att upplevas flera gånger live, ja det kan rent av vara nyttigt. Med en konserverad form, och spelglädje som är svår att ta miste på bjuder Babian på låtar från sina två album. Det är full fart från början, sångaren och gitarristen Tobias Allvin står inte still många sekunder, samtidigt som en snudd på avslappnad stämning råder i större delen av publikhavet. Provokation brukar vara Babians nyckel till att få publiken att ge sig hän lite extra. Den här gången lyckas Allvin dock inte provocera publiken speciellt mycket.
Den gode Tobias Allvin, med en solros fäst på ena bröstfickan av västen, lyckas dock med konststycket att stagediva rakt ut i ett litet buskage framför scenen. I nästa stund håller han en megafon i handen. Andra hyss är när han i “Kaka” skjuter ut en konfettibomb och i slutet av livefavoriten “Skaka röv” visar upp sina Babian-kalsonger. Avslutningen är riktigt vass, och när han och gitarrkollegan Conny Andersson i det laddade extranumret “Jag exploderar om du säger nej” beordrar att ljuset på scen ska släckas ned tänder de bägge herrarna strax därefter fyr på varsin tomteblossliknande pjäs som de fäst längst ut på gitarrerna.
Det händer mycket på kort tid under en Babian-spelning. Det kan man vara säker på, och ännu en klart underhållande och svängig spelning från en malmökvartett på stark frammarsch kan läggas till handlingarna.
Världsmusik och aprock på samma kväll, tänker ni? Ja, det gäller att vara mångsidig i sitt musiklyssnande/skrivande.
Och med egna fotografier (kommer snart) den här gången, Stefan "Hallå Stefan" Sandströms foto fick välförtjänt stor plats i pappersupplagan. Ibland måste man tänka på dessa hårt arbetande fotografer. Såg förresten att Jörgen "Loserville" Johansson hade tagit foto för konkurrenten Kristianstadsbladet. Ja, han kanske frilansar (var han inte fotochef innan på Skånskan?). Det gör ju även jag, fast då bara för Norra Skåne och Skånskan - och numera högst sporadiskt.
------------------
Konsert
Richard Bona
Partytältet, Tivoliparken
Lördag 10 juli
Den 42-årige Richard Bona från Kamerun och hans tekniskt skickliga femmannaband som härstammar från världens alla hörn spelar en omfångsrik musik som tillåts vara jordnära och fylld av värme.
Det är vad vi kallar världsmusik med rötter i bland annat Bonas hemland. Inledningsvis är det mycket blås från den amerikanske trumpetaren Adam Stoler som växlar mellan korta instick och längre solon. Lite senare framförs en ganska nedtonad låt som får tid att veckla ut sig med finlir från många av de övriga i bandet. Och det är något som är karakteristiskt för Bonas musik, således även denna kväll i Tivoliparken. Den försiktigt trippande musiken som sakta men säkert vaggar låten vidare. Allt flyter liksom bara på utan några som helst krusiduller. Här tillåts allt fokus ligga på Bonas sång och pulserande basspel. I några partier av låtarna är det väldigt tyst på scen för att senare blomma ut i något mer temperamentsfullt. En låt som “Te Dikalo” närmar sig dock mer storbandsjazz när hela bandet tar i så det knakar.
Det framförs också några instrumentala låtar, i mitten av konserten en väldigt lång sådan, där Bona på ett humoristiskt sätt lyckas få in riffet till “Smoke On The Water” och även göra poser för folk som fotograferar framme vid scenen. Ibland känns dessa jamsessioner något för utdragna och långa för sitt eget bästa.
Under kvällens gång blir det även en del a cappellasång och lite samba- och bossatoner.
Richard Bona visar också prov på att han behärskar liveloopar och allt vad det innebär. Ensam på scen spelar han in sång och ljud, med hjälp av loopmaskinen och dess pedaler, som senare återkommer i själva låten han för närvarande framför. På ett liknande sätt som svensk-amerikanska Theresa Andersson använder sig av när hon spelar live.
Mellan låtarna pratar Bona om fotboll, hur det gått för länderna som bandkamraterna kommer ifrån, bland annat. Han gör det hela tiden på ett skämtsamt vis och med ett leende på läpparna oavsett vad han talar om. Och även om han och bandet spelar länge så är det först mot slutet av konserten som jag tycker det blir ett litet onödigt tempotapp, men det stör egentligen inte helheten för det här var en mysig och stämningsfull feelgood-spelning som visade upp Richard Bonas breda register.
---------------------
Konsert
Babian
Stora Torg, Kristianstad
Lördag 10 juli
Det är inte så länge sedan Babian spelade på Siesta!-festivalens näst största scen, men det är ett band som tål att upplevas flera gånger live, ja det kan rent av vara nyttigt. Med en konserverad form, och spelglädje som är svår att ta miste på bjuder Babian på låtar från sina två album. Det är full fart från början, sångaren och gitarristen Tobias Allvin står inte still många sekunder, samtidigt som en snudd på avslappnad stämning råder i större delen av publikhavet. Provokation brukar vara Babians nyckel till att få publiken att ge sig hän lite extra. Den här gången lyckas Allvin dock inte provocera publiken speciellt mycket.
Den gode Tobias Allvin, med en solros fäst på ena bröstfickan av västen, lyckas dock med konststycket att stagediva rakt ut i ett litet buskage framför scenen. I nästa stund håller han en megafon i handen. Andra hyss är när han i “Kaka” skjuter ut en konfettibomb och i slutet av livefavoriten “Skaka röv” visar upp sina Babian-kalsonger. Avslutningen är riktigt vass, och när han och gitarrkollegan Conny Andersson i det laddade extranumret “Jag exploderar om du säger nej” beordrar att ljuset på scen ska släckas ned tänder de bägge herrarna strax därefter fyr på varsin tomteblossliknande pjäs som de fäst längst ut på gitarrerna.
Det händer mycket på kort tid under en Babian-spelning. Det kan man vara säker på, och ännu en klart underhållande och svängig spelning från en malmökvartett på stark frammarsch kan läggas till handlingarna.
Linsluns på språng
Jag har aldrig varit någon linslus och fastnat på kort särskilt ofta, varken under fotbollsresor eller andra arrangemang. Eftersom jag sprang Startskottet i Kristianstad i fredags, och nu några dagar efter värmechocken "lite nyfiket" kollar på de 305 bilder, uppdelat i fem fotoalbum, som finns på deras facebooksida märker jag med förvåning i min blick att jag är med på hela fyra (!) bilder. Först när jag skummade igenom bilderna såg jag bara ett som kunde föreställa mig om jag tog fram förstoringsglaset. Visst det är inga helfoto eller ens närbilder (tack för det), men likt en något för outklädd Günter Wallraff (waffare som vi säger här i Hässleholm) eller en civilare på Säpo smälter jag ändock in i massan. Jag får numera kalla mig linslus med stor L eller snarare linsluns...
Samtliga bilder är hämtade från Startskottets hemsida.
Samtliga bilder är hämtade från Startskottets hemsida.
Jag hade varit miljonär om jag följt Paul...
Bläckfisken är en mästare på att tippa. En väldigt utstuderad artikel i Aftonbladet påpekar att man blivit miljonär om man följt Pauls råd och från början satt 2500 kronor (!) på Tysklands matcher och sedan bara tagit hela vinsten och insatsen och bara fortsatt, på fem vinster och två förluster.
Det är egentligen helt osannolikt att en person, således även varelsen bläckfisken, med ren slantsinglingsprincip kan gissa rätt sju gånger i rad. Det går bara inte. Tänk om du spelade roulette och valde mellan rött och svart och fick rätt sju gånger på rad. Mer tur än skicklighet, förmodligen.
Nu återstår bara finalen Spanien-Nederländerna (Holland, om ni inte fattar riktigt) och bläckfisken har naturligtvis tippat Spanien. Så antingen vinner Spanien eller så ska bläckfisken Paul hålla sig till att tippa Tysklands matcher.
Se detta således som en bonus, och hämta ut din miljon innan du satsar några pengar på Spanien...
Reine Fiske - en sövande proggare
Nej, nu får det vara nog. Inte nog med att Gudrun Schyman goes mental och eldar upp 100 lax på Gotland i "protest" mot orättvisa löner mellan könen. I går såg jag en solglasögonprydd och hattbärande Steffo Törnquist spelandes elgura som värsta "Slash" i Nyhetsmorgons arla morgontimme. En chock det också, när han lirade intro efter intro till bandets stora glädje (?). I dag såg jag inte bara ADHD-mannens vaggande och skruttiga gångstil på Netto utan jag fick också en släng av tråkma när jag lyssnade på The Amazings inte alltför fenomenala vita debutskiva och tänkte tillbaka på Dungens makalöst trista och jammande konsert på Malmöfestivalen för några år sedan. Cd-reor och en viss Reine Fiske (är medlem i både Dungen och The Amazing) dök då upp i huvudet. Jag ska aldrig mer köpa en skiva eller ladda ned, oavsett hur billig den än må vara, där den mannen är inblandad.
För jag gillar inte långdragen progg även om det då och då kan bjuda på något mer poppigt/rockigt. Men att lyssna till evighetslånga sessioner som maler på i all oändlighet får andra i så fall syssla med. Jag vet minst en som gillar det. Jag kanske även en handfull, men de är musiker eller har varit och då kan det vara förlåtet. Fiske har även spelat med Träd, Gräs & Stenar (de är ännu värre, i varje fall live). Seg, utdragen gubbstruttsprogg där herrarna gått från renrakad till två meters burrig skäggväxt innan låtfan är slut.
Reine Fiske är också medlem i The Guild, The Ark-Schlegels sidoprojekt. Det är kanske inte så farligt. Det är inte heller hans medverkan på Anna Järvinens bägge skivor. De skivorna är ju riktigt bra, men där är det mer pop och folk än progg. Så när han inte envisas med sina innersta proggdrömmar så kan det faktiskt gå an. The Amazing frontas av den andra sångaren (Christoffer Gunrup) i Granada, där Anna ju var med för länge sedan. Kanske skulle han göra en soloskiva i stället helt enkelt och koncentrera sig på popen...
I varje fall gjorde jag ett litet klipp (kommer snart), inspirerad av Schyman och "Halv åtta hos mig", där jag steker Dungen- och The Amazing-skivan som en hamburgare respektive ägg till ett bröd. En något mildare variant än att elda upp de bägge dammsamlarna.
Ni som vill ha resterna av skivorna bortskänkes de till den som vill ha dem först annars skickar jag skivorna på posten hem tilll Reine Fiske.
Ingen blir förmodligen gladare än han eller jag...
Lördagskvällen bjuder på mycket drama
Såhär på kvällskvisten är det fullt pådrag i tv-tablån. Eller rättare sagt när kvällen blivit till natt.
SVT2 har precis visat en poetisk och högst oförståelig/personlig skildring av Bob Dylan, eller det var i varje fall det som stod om filmen, jag fattade inte allt efter att slökollat lite. SVT1 visar den gamla snyftaren "Taxi Driver".
Det är tur några andra kanaler visar några mer verklighetsbaserade och kvalitativa filmer.
Eller vad sägs om följande:
The Grudge 2, känslosamt amerikanskt drama om en tjej som åker världen runt och tvingas se sina bekanta bli bortrövade. Katt- och råttalek. Otäckt värre.
Total Recall, amerikanskt stillsamt drama om en muskulös man som blir lurad av ett fagert fruntimmer som sätter griller i huvudet på honom. Men vad gör han inte för kärleken.
Blade, våldsamt och blodigt amerikanskt drama om en man som försöker skipa rättvisa i världen men det är ingen som tror på vad han har att säga.
SVT2 har precis visat en poetisk och högst oförståelig/personlig skildring av Bob Dylan, eller det var i varje fall det som stod om filmen, jag fattade inte allt efter att slökollat lite. SVT1 visar den gamla snyftaren "Taxi Driver".
Det är tur några andra kanaler visar några mer verklighetsbaserade och kvalitativa filmer.
Eller vad sägs om följande:
The Grudge 2, känslosamt amerikanskt drama om en tjej som åker världen runt och tvingas se sina bekanta bli bortrövade. Katt- och råttalek. Otäckt värre.
Total Recall, amerikanskt stillsamt drama om en muskulös man som blir lurad av ett fagert fruntimmer som sätter griller i huvudet på honom. Men vad gör han inte för kärleken.
Blade, våldsamt och blodigt amerikanskt drama om en man som försöker skipa rättvisa i världen men det är ingen som tror på vad han har att säga.
Aj, aj Paraguay - del 2
SVT måste ta och sända sina programledare och kommentatorer till "Bubblan" och vila upp sina röster.
Allt vrålande och tjoande har satt sina spår.
Mats Nyström, den lugne och glade programledaren, var den under VM som blev hårdast drabbad. Han måste vrålat i sin ensamhet för när VM-magasinet väl skulle sändas för någon vecka sedan var rösten slut (vilket kunde antydas kvällen innan). Stämbanden hade "gått av". Han fick ta paus från sitt VM-sändande några dagar.
Glenn Strömberg har också varit sjukskriven en kort tid under VM. Han ersattes av Tony Gustafsson.
Nu är jag lite oroligt för skrikarnas skrikare Chris Härenstam (ja, han är släkt med Magnus). Han galer som en stucken gris varenda gång det luktar målchans. På ett sätt som är något mer ärligt än det mer sökta galandet som Jesper Hussfeldt anammar i Tv4.
Och i dag hade den gode Chris belägg för sitt skrikande. Till och med Glenn Strömberg vrålade i kapp.
Allt medan Patrick Ekwall och Olof Lundh är inne på sitt tolfte spa-äventyr och sin sjätte (?) whiskeyflaska var, där på hotellet de sänder ifrån högst sporadiskt. Där har de varit i minst två månad och busat, bloggat och sänt litta inslag. Tv4 har onekligen bättre personalvård. Det är nog enda gången SVT behöver kolla in vad sina kollegor gör bättre än dem själva.
För Paraguay-Spanien var en mycket märklig och sanslös tillställning och match, kan ju inte säga att Spanien imponerar, men snygg framspelning av "Anders" Iniesta vid målet, som Beckham-klonen Villa slog in via de bägge stolparna. Och lag som inte kan göra mål, inte ens på straff, läs Paraguay och Ghana, får i slutändan ge sig. Kanske rätt ändå på något sätt, fotboll går ju ut på att göra mål... Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka synd om både Paraguay och Ghana. De var ju de moraliska vinnarna, och hade de bara kunnat slå straffar mer kyligt.
Allt vrålande och tjoande har satt sina spår.
Mats Nyström, den lugne och glade programledaren, var den under VM som blev hårdast drabbad. Han måste vrålat i sin ensamhet för när VM-magasinet väl skulle sändas för någon vecka sedan var rösten slut (vilket kunde antydas kvällen innan). Stämbanden hade "gått av". Han fick ta paus från sitt VM-sändande några dagar.
Glenn Strömberg har också varit sjukskriven en kort tid under VM. Han ersattes av Tony Gustafsson.
Nu är jag lite oroligt för skrikarnas skrikare Chris Härenstam (ja, han är släkt med Magnus). Han galer som en stucken gris varenda gång det luktar målchans. På ett sätt som är något mer ärligt än det mer sökta galandet som Jesper Hussfeldt anammar i Tv4.
Och i dag hade den gode Chris belägg för sitt skrikande. Till och med Glenn Strömberg vrålade i kapp.
Allt medan Patrick Ekwall och Olof Lundh är inne på sitt tolfte spa-äventyr och sin sjätte (?) whiskeyflaska var, där på hotellet de sänder ifrån högst sporadiskt. Där har de varit i minst två månad och busat, bloggat och sänt litta inslag. Tv4 har onekligen bättre personalvård. Det är nog enda gången SVT behöver kolla in vad sina kollegor gör bättre än dem själva.
För Paraguay-Spanien var en mycket märklig och sanslös tillställning och match, kan ju inte säga att Spanien imponerar, men snygg framspelning av "Anders" Iniesta vid målet, som Beckham-klonen Villa slog in via de bägge stolparna. Och lag som inte kan göra mål, inte ens på straff, läs Paraguay och Ghana, får i slutändan ge sig. Kanske rätt ändå på något sätt, fotboll går ju ut på att göra mål... Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka synd om både Paraguay och Ghana. De var ju de moraliska vinnarna, och hade de bara kunnat slå straffar mer kyligt.
Bläckfisken Paul är en mästertippare...
... när börjar han med V75 och hästar som jag kan följa? Han har en ofattbar träffprocent på att tippa rätt lag som vinner (i och för sig tippar han alltid Tyskland som vinnare). Tyskland är nog det lag som spelar mest rolig och mest oförutsägbar fotboll - hittills i turneringen. Var de för unga för att vinna fotbolls-VM 2006 kanske det är dags i år. Sverige fick ju en ordentlig lektion 2006.
Och med flera matchvinnare och målsprutor i laget ser det onekligen lovande ut, om de nu inte faller samman i andra halvlek som Brasilien gjorde mot Holland.
Under VM har man återigen märkt att det är stor skillnad mellan klubblagsfotboll och landslagsfotboll. Messi har i prinicip varit osynlig under de flesta matcherna och en spelare som Müller i Tyskland och en rad andra "okända" tyskar har trätt fram och gjort maskinen ännu mer oljig och välgående.
Jag hoppas därför Tyskland möter Holland i en final, om inte annat för att de ligger nära varandra utan för att de kämpar som ett lag. Och för att jag bott i Tyskland i ett halvår. Förhoppningsvis avgår Tyskland med segern, om inte bläckfisken Paul har något annat att säga...
Tycker man inte om att äta bläckfisk (jag och t.ex. /M är inget stort fan av det) så kanske man kan anlita dem som tipsexperter i kvällstidningarna. Där behövs en del flanar bytas ut som inte har många siffror rätt i det långa loppet och som haft sina arbetsuppgifter på tok för länge. Folk som kallar sig "Professorn", "Snoken", "Ögat" och fan och hans moster, för att bara nämna en bråkdel av de usla vägledarna som huserar dag ut och dag in...
Två slarviga inledande stycken av Lokko
Har Andres Lokko bott i London för länge eller har han blivit slarvig på äldre dar också, inte bara nostalgisk...
Eller är det en "redigerarröv" som ändrat något rätt till något fel (inte första gången i så fall, finns kanske på SvD också). De två inledande styckena innehåller i varje fall ett fel vardera. Kanske får kila iväg till Pressbyrån och köpa SvD och dubbelkolla...
"In genom sovrumsfönstrets vidöppna fönster sveper i stället ett nästan romantiskt ångerfullt Kent acompanjerat av discostråkar och melodier in i en eftertänksam slängkappa."
"Ur askan efter The Tough Alliance splittring reser sig Eric Berglunds första soloprojekt rakt in i solen utan ett ens behöva kisa."
Aj, aj Paraguay
Det jobbigaste med att uppdatera bloggen är inte att skriva utan att det tar sån tid att lägga upp bilder och klipp. Man drar sig för att göra det. Först måste allt kollas och eventuellt namnges. Sen ska det läggas in på hårddisken. Kanske även läggas upp som Youtube-klipp. För att lägga upp ett klipp direkt på blogg.se går nog inte. Inte vad jag vet.
Men visst finns det jobbigare saker. Tänker på Rockpartys ledning som ställer in Hultsfredsfestivalen så här en dryg vecka innan de skulle fira 25-årsjubileum, hur kan man göra något sånt?! De hade ju ändå sålt 5000 biljetter. Klantskallar, de lärde sig inte något från tidigare års fiasko. Eller att Z-tv lägger ned efter 20 år. Tja, de senare åren har väl ingen brytt sig om kanalen, egentligen. Eller att jag inte kan se Allsång på Skansen (mest The Ark) eftersom SVT inte bemödat sig med att lägga upp den färska premiären så här nästan tre timmar efter att det sänts (/M, jag vill inte se någon länk i kommentarsfältet). Skandal det också. I det mindre format.
Sen bryr jag mig mindre om det blivit Portugal eller Spanien som gick vidare i Fotbolls-VM. Jag håller ändå på Tyskland. Vem är förresten Johanna Frändén som varje dag visar upp sig i SVT? Jo, hon är en kvinnlig Simon Bank, pratar på ett lika utstuderat nördigt och likriktat utryckssätt.
Roligare då att veta att Way Out West säkrat upp med en riktigt bra bokning, utöver det redan späckade programmet. Kommer det något mer? Och dessutom gjorde jag en kul resa i dag, till Helsingör. Kanske blir ett blogginlägg om det också om tekniken inte strular. Kanske blir för matt av allt ändå, i värmen. Eller så kommer bilderna i efterhand. Lika bra det...
Men visst finns det jobbigare saker. Tänker på Rockpartys ledning som ställer in Hultsfredsfestivalen så här en dryg vecka innan de skulle fira 25-årsjubileum, hur kan man göra något sånt?! De hade ju ändå sålt 5000 biljetter. Klantskallar, de lärde sig inte något från tidigare års fiasko. Eller att Z-tv lägger ned efter 20 år. Tja, de senare åren har väl ingen brytt sig om kanalen, egentligen. Eller att jag inte kan se Allsång på Skansen (mest The Ark) eftersom SVT inte bemödat sig med att lägga upp den färska premiären så här nästan tre timmar efter att det sänts (/M, jag vill inte se någon länk i kommentarsfältet). Skandal det också. I det mindre format.
Sen bryr jag mig mindre om det blivit Portugal eller Spanien som gick vidare i Fotbolls-VM. Jag håller ändå på Tyskland. Vem är förresten Johanna Frändén som varje dag visar upp sig i SVT? Jo, hon är en kvinnlig Simon Bank, pratar på ett lika utstuderat nördigt och likriktat utryckssätt.
Roligare då att veta att Way Out West säkrat upp med en riktigt bra bokning, utöver det redan späckade programmet. Kommer det något mer? Och dessutom gjorde jag en kul resa i dag, till Helsingör. Kanske blir ett blogginlägg om det också om tekniken inte strular. Kanske blir för matt av allt ändå, i värmen. Eller så kommer bilderna i efterhand. Lika bra det...
FB-inlägg deluxe - maj-juni
Först målvaktstabbarnas VM, sen målsumparnas VM, nu domartabbarnas VM. Usch vilken tendens det finns i årets VM. Vänder det i kvartsfinalerna? Glömde jag försvarstabbarnas VM?
Spelar suveräna "Glasäpplen" på högsta ljudnivån i år i lägenheten.
Wayne Rooney, vilken monemental besvikelse, trots domarmissen.
Härligt "Stefan" Klose! Man skulle litat på bläckfisken, kanske!
Snacka om skandal! Som vanligt grinar oturen England i ögat, nu även orättvisan. Men det är helt ofattbart att Platini och kompani inte gjort ett skit. Hur svårt kan det vara att i världens viktigaste turnering ställa två gubbar bakom målet om nu inte målkameror ska finnas. Jag förstår om det inte finns på Waffs hemmamatcher av ekonomiska skäl men i det konservativa fotbollsvärlden är det en utopi. Man baxnar. Och vad fan gör fjärdedomaren bortsett från att hålla koll på tränaren, avbytarbänken, tilläggstiden och den där jäkla elektroniska tavlan? Ursäkta att jag tyckte exakt som långe-tadige-stele-Lundh säkert även i detta ärende. Men jag kunde inte låta bli. Trots att jag är halvtysk eller halvkines...
I går: Midsommarafton by Tyringe gick bra, lugnt och städat. I dag: Firande av fader och stenugnsbakad pizza på Havsbadskjollan i Ängelholm i finfint väder. Grejhöjta!
I dag läste jag återigen in en text av Kents "Livräddaren" i min blogg. På allmän begäran. Jag försökte återspegla situationen när jag spelade in ett ljudprov till en kommersiell KYI-radioutbildning i Båstad, som jag ansökte till för en herrans massa år sedan.
Förresten i all VM-yra körde dagens tågförare mellan Krstd och Malmö förbi Höör utan att tveka. Han kom på det när några klagade och skulle av. Ja, ja sånt som händer om man har brått. Tyckte det var rätt fräckt ändå, Skånetrafiken i ett nötskal. Tåget blev ändå försenat till Malmö trots detta lite ovanliga försök att hålla tiden.
Nyss hemkommen från Malmö, men nu blev det mycket på en gång. Söderling spelar Wimbledon i Canal plus, massa VM-fotboll på Tv4-orna, och sen ska jag hinna inom stan och gå några ärenden också innan kl 18. Jäkt och jäkt på semestern... Blir nog ingen löpning i dag.
Tycker det i all VM-yra är smått fantastiskt otroligt att läsa om tennismatchen i Wimbledon mellan Isner och Mahut där det står 59-59 i femte set. Matchen har pågått i två dagar, hittills tio effektiva timmar och kommer fortsätta i morgon. Hur är det egentligen möjligt?!
Haha, jag helt crazy, ska bli kul att se hur det slutar även om jag inte håller på någon av de bägge slitvargarna. Vinnaren kommer högst troligt ryka i nästa omgång...
Känns som det är målsumparnas och målvaktstavlornas VM. Men kul att USA till slut lyckades med det som inte Nigeria mäktade med.
Vuvuzelorna på Tv4 ligger i lä mot Tv4 Sport. Man hör ju till och med sång från engelsmännen ibland. Eller börjar jag bara bli mer härdad av tutelutandet...
Känner mig sliten efter en vecka på Sicilien. Seg bussresa och tågresa mellan Sturup och Hlm tog på krafterna. Men trevligt och lugnt var det i Italien! Nu måste jag återhämta en förlorad nyhetsvecka...
"Gå på disco, rulla hatt med Patrik varje natt" ...(suntrip) Ha de göööt i solen o glöm inte: 1. Att smörja in dig så du inte blir cerise...vet att de e "inne" men inte bra.
2. Drick inget som INTE e destillerat :)
3.Upp i ottan för att paxa solstolen från alla tosia pensionärer!!
Trevlig resa!
Snacka om att Tyskland imponerar. De kanske gör en Grekland, vinner Eurovision och fotbollsmästerskap samma år. Inte omöjligt även om man inte sett alla lag spela än.
Säker källa meddelar att Kent kommer med ny singel med dubbel a-sida i morgon. "Gamla Ullevi" och "Skisser för sommaren" heter låtarna. Dessutom nytt album "En plats i solen" den 23 juni.
Undrar om sydafrikanerna skriker "visa tutorna", precis som ett gäng hässleholmstudenter i går skrek "visa hattarna"?
Argentina-Nigeria var en rätt underhållande tillställning men båda lagen behöver träna avslut! Får de rätt på det kan de gå långt.
Tänker aldrig mer bli 25.
Erkänner att jag faktiskt inte hade någon som helst koll på offsideregeln som fällde ett av Mexicos mål i dag.
Fan, skulle satt två kryss på dagens matcher i VM också, hade ju blivit lite klirr i kassan då.
Har skrivit två nya låtar och ett par texter till en kommande skiva. Nu börjar allt falla på plats. En flipp och en flopp.
Tänk, bara fem dygn till innan jag är på Sicilien med ett gäng svenska pensionärer och spelar bingo och åker runt med en buss på sightseeing hela dagarna. Ska bli kul! Jag har blivit lovad lite Tyringe-sololja och ska faktiskt äta så mycket god mat jag orkar. Det där med LCHF-kosten får vänta en vecka till eller två...
Först en löprunda via Västerskolan, Grönängsskolan, Statoil, Parenco och nåt mer. Sen bowling med syrran och Henrik, och farsan, fick spare och spareribs. Sen quiz på Harrys. Fullt ös medvetslös...
Synd inte Robin tog chanserna, kanske framför allt i andra set att bryta Nadals serve. Det var lite "dåligt". Och allt som allt kom han inte upp i samma klass som han spelat tidigare. Det knöt sig. Maskinen-Rafa kunde springa in allt och profetera på Söderlings missar.
Lyssnar på Oskar Linnros nya skiva. Efter första besvikelsen att det egentligen bara är sju låtar inkl. de två singlarna (tre korta mellanlåtar och en instrumentallåt sist) så är det väl bara att erkänna att det finns rätt mycket på den här debuten som jag kommer spela ofta, ofta. "Annie Hall" (Håkan-melodi), "25", "Genom Eld" och "Från och med du". Tre plus!
Ringsjön runt var fantastiskt! 6,5 mil på cykel är ju en och en halv mara så lite stolt får man allt vara när tre "gubbar" tog sig runt på 3 timmar med två depåstopp inkluderat. Jag hade ju inte tränat cykling något innan. Sen blev det öl, mat, bad i tunnan för hela slanten. Det gjorde gott i kroppen.
Nyss hemkommen från Malmö, Isaak var som jag trodde kanon, en riktig entertainer!
Chris Isaak i kväll på KB, Ringsjön runt på lördag, ev. Nationaldagslöpet på söndag, och snart Sicilien. Vår bästa tid är nu!
"Youth in revolt", lyckad, smart, rolig och skruvad komedi, att varva ned med på en söndag efter allt siestande.
Haha, vad ska man säga om den vinnande tyska schlager-bidraget. Råkade höra den i förmiddags. På knacklig engelska dessutom, den var till och med uslare än Norge förra året. Och motvilligt måste jag nog erkänna uslare än Teddybears...
Siesta! är slut, nu kan ni gå hem. Alltid lika abrupt slut. Och inga körvaförsäljare utanför heller. Var höll Henke hus? Helt dött. Inte ens Bagarleffe hade sin nattrond. Rankar dagarna så här: fredag, torsdag, lördag. I dag var det inga fyrapluskonserter. Jag fick loss en exlusiv låt med Name the Pet i varje fall, amatörerna PSL stod mest i vägen under Siesta! med alla sina tusentals kameror. Jag är mer lo-fi.
Nu ska jag gå och se Anna på Playa!
Jag fick en exklusiv bild på Teddybears sångare Patrik Arve strax innan han skulle ta på sig nallebjörnsdräkten i regnet...
Hästpojken var nykter under sin spelning!
Elisson också. I varje fall någorlunda. Men inget utöver det vanliga.
Rätt tamt, följsamt och väntat. Inget titta för långt ned i ölburken
där inte, tyvärr. Hoppas Familjen laddar rejält i morgon, åtminstone...
Fan, allt är fyra plus i kväll, ett återigen pånyttfött bob hund, ett heltaggat The Hives, finstämda First Aid Kit och dagens inledning med Babian. Nu återstår bara Rimhedskan och sist ut Hästpojken, för egen del. Kan de också bjuda på fyraplus-gig, jag hoppas!
Tar ölpaus i Siestan!. Och laddar inför First Aid Kit.
Bäst på Siesta! torsdag: Dinosaur Jr och Kristian Anttila. Sämst/tristast på Siesta! torsdag: Bear Quartet (hur tänkte dem? Lysande på skiva, sämst live, var det någon som kände igen nån låt?) och Thåström (jag gillar punk men jag klarar inte av denna sega soppa som står och stampar på samma fläck, gör något bättre eller lägg av eller byt ut bandet eller nåt!).
Snart tunggung med Pascal och Bear Quartet! Finfina eftermiddagsspelningar! Cykeln är inte pumpad men nu får du banne mej jobba mellan festivalområde och hemmet i tre dygn.
Imon spejlar Tåstrom, Dajnosor jr, Billt tu spill, Perskall, TantIlla, JonÅssi, Ussler i Hässlehaulm. Stourt de!
Polisen beslagtog Slotts gold utanför Siesta-campingområdet. De hade redan en hel minibuss full av bråte. Fulöl får tydligen inte tas med in. Stackars ungdomar!
Glömde Ballingslöv-MFF. Kom på det över 20.20. Körde dit, fick se tre minuter innan slutsignalen ljöd. Såg ut som pojklagsspelare MFF hade.
"Stopptid" om arga, ursinniga, galna tränare i dagens Sportspegeln var verkligen stor och rolig tv. "Svennis" i Hata Göteborg hade också lite krut i sig...
Skiter fullständigt i hur det går i hockeyn i dag efter hjärnsläppet i går. Inväntar istället med spänning Elitloppslottningen alldeles snart. Synd Brioni fick spår 7! Annars avgjordes nog mycket i lottningen.
Har varit hemma hos Mr Ulf på fest. Tack för en trevlig kväll. Gänget och jag åt prinsessrulltårta, åt kycklingbröst och blev fulla för kärlekens skull...
Dålig ventilation på Harrys ikväll, dålig ventilation i skallen, dålig koordination hos laget(en öl i knäet), Bagarleffe var dock hyfsat alert(nykter),17 rätt tror jag det blev
totalt(två lappar blev ölskadade och fick inte lämnas in av tävlingsledaren),konstig stämning vid nåt tillfälle,Yazoo blev Double You, men vad fan allt kan inte bli till guld. Promillehalten var högst i vårt lag i varje fall.Nu tar vi nya tag.
Dricker några liter java (kaffe) och röker ett par paket ciggariller innan jag går och lägger mig. Kanske slumrar till en schyst rulle, gärna Kung-fu eller något våldsamt och sen lyssnar jag på några fuljazzskivor i min nya iPad. Fint ska de va!
Nyss hemkommen från en ölfest kombinerat med tipsrunda och musikfrågesport på jobbet. Karrén hade grillats i sju-åtta timmar, jag åt ingen potatissallad (risk för mycket E-nummer och majonnäs), AW-gänget hade slitit som fan och varit duktiga och jobbtipsrundan hade jag inte många rätt på däremot delad förstaplats i musikfrågesporten och en hel ask "Reisen"-kola att dela på i morgon. Jippie!
Hemskt vad de mumlar i "Kommisarie Winter". Jag får ha ljudet på sanslösa volymer. Tänk om jag spränger högtalarna när nån vrålar!
Nyss hemkommen från ett soligt Köpenhamn. Har blivit solbränd över hela kroppen. Tur ja hade keps på huvudet. Dessutom har jag gift mig med världens vackraste tjej. Två flak öl fick jag däremot inte med mig hem.
Tycker det är lite härligt att Angergård inspirerats av bland annat samba och Håkan (Det är så jag säger det) på nya Club 8-skivan. Jäklar vad några låtar svänger. "Isn´t that great?" och "Shape up!" är omöjliga att sitta still till. Explodera batteria!
Tågchaffisen körde utan Höör sen
Han hade kanske tankarna på Danmarks avgörande kamp mot Japan i kväll. Eller vilka pilsner han skulle dricka på Midsommarafton. Eller vilka blommor han skulle lägga under huvudkudden. Eller ville han bara vara Skånetrafiken-rebell. Det fick liksom vara nog med det mesta.
Han hade kanske tankarna på Danmarks avgörande kamp mot Japan i kväll. Eller vilka pilsner han skulle dricka på Midsommarafton. Eller vilka blommor han skulle lägga under huvudkudden. Eller ville han bara vara Skånetrafiken-rebell. Det fick liksom vara nog med det mesta.
För i all VM-yra körde dagens tågförare mellan Kristianstad och Malmö förbi Höör utan att tveka. Han kom på det när några klagade och skulle av. Ja, det är väl sånt som händer om man har bråttom, men man tycker ju som utomstående att det inte borde ske. Tyckte det var rätt fräckt egentligen, Skånetrafiken i ett nötskal. Tåget blev ändå försenat till Malmö trots detta lite ovanliga försök att hålla tiden.
Jag gjorde ett litet klipp om det, min sidekick är /M som ibland kommenterar min blogg.
Ovanligt, osannolikt jämn tennismatch!
Mahut-Isner: 2-2 i set, 59-59 i avgörande set.
I väntan på fler Sicilien-historier tycker jag det är värt att smyga in något helt annat - än mer otroligt.
Det smått fantastiskt otroliga överskuggar nästan all VM-yra, vuvuzelortutande och en Mats Nyström som är hesare än en förkyld Mattias Asper eller Bengt Johansson i "VM-magasinet", när jag läser om en tennismatch i Wimbledon mellan amerikanaren Isner och fransmannen Mahut. Matchen har pågått i två dagar, hittills tio effektiva timmar och kommer fortsätta till minst i morgon. Hur är det egentligen möjligt?! Snacka om att spelarna har den rätta mentala inställningen eller så är det precis tvärtom? Att rädda breakbollar vid ställningen 58-59.
Jag kommer definitivt kolla hur det slutar, även om jag inte bryr mig om vem som vinner egentligen.
Snacka om att den som får någon av dessa spelare i nästa omgång kommer ha ett visst fysiskt överläge.
"Jag tror jag heter Daniel i kväll"
Efter att ha varit på en lång tur till bland annat Etna (3030 meter över havet) i dag på Sicilien så tog jag på mig en tröja som hade högsta aktualitet utan att jag tänkte på att jag hade just denna tröja egentligen. Rätt skoj att jag tog med mig just denna tröja utan att tänka på det till Italien. En gammal Johan Borgert-tröja som inhandlades när han spelade tillsammans med Florence Valentin och ett annat band (tror jag) pa KB i Malmö för något år sedan.
Verkligheten hann ikapp dikten, eller var det tvärtom. Jag säger anda grattis (bra tal Daniel), jag missade hela festligheten, men jag bidrog med mitt strå till stacken.
Verkligheten hann ikapp dikten, eller var det tvärtom. Jag säger anda grattis (bra tal Daniel), jag missade hela festligheten, men jag bidrog med mitt strå till stacken.
Några ord från er globetrotter
När andra är ute i världen sitter jag hemma och tittar på hästar som springer i en oval eller kanske rent av åker till Malmö på en dagsutflykt och jäktar runt i skivaffärer och tar en falafelrulle i all hast.
Nu finns det knappt några skivaffärer att besöka i Malmö i och för sig; Malmö Skivhandel lades nyss ned, så nu är det Musik & Konst (219 kr för Florence Valentins senaste skiva) och Folk & Rock som gäller för hela slanten. Där hittar man de dyraste skivorna i Sverige, ja om möjligt i världen. Men vart man än vänder sig eller läser/hör så är det ändå Musik & Konst som får beröm som den bästa skivbutiken i Malmö och Sverige.
Det senaste stycket var egentligen en ren utsvävning. För det här inlägget skulle ju handla om att jag ger lite råd och tips hur man gör på en utlandsresa. Det känns som jag är rätt man för det uppdraget. Jag ska ju ändå åka till Italien i morgon. (Har du aldrig varit utomlands tidigare, ta en restresa till Helsingör och värm upp!)
1. Flygresa och bussresa borde inte vara några problem. Ställ klockan så du inte försover dig, för säkerhets skull!
2. Glöm inte resväskan på perrongen om du åker tåg till flygplatsen.
3. Är tåget försenat, ta taxi och låt ditt ressällskap betala för taxiresan, och säg att pengarna ändå kommer fås tillbaka av SJ.
4. Var i tid men inte i för god tid. Det räcker att du är på flygplatsen cirka en timme innan flyget går. Det är bara amatörer som är på plats två timmar innan precis när incheckningen/boardingen öppnar.
5. När du beställer resa, var noga med att välja en resebyrå och resmål där flyget går hem runt lunch. Går de väldigt tidigt måste du ju vara på plats mitt i natten på en okänd flygplats vilket är en pina. Det är inte heller så lyckat att resa hem senare på kvällen. Då måste man släpa väskor och dylikt hela den dagen.
6. När man kommer till hotellet gäller det att få rätt nyckel till rätt rum. Kontrollera också att tv:n fungerar och inte är sönder. Har rummet inte havsutsikt så prata med hotelldirektören. Bär upp väskorna själv till rummet så slipper du ge dricks.
7. Sysselsätt dig på din semester. Ligg inte vid poolen eller stranden och tryna för länge. Det finns annat att göra än att lapa sol hela dagarna. Njut av kulturlivet, maten, vinet, kvinnorna och sången...
Gå en matlagningskurs eller gå på vinprovning ("Sideways"). Framför allt gör det du känner för. Charterbolaget anordrar ofta utflykter om du har dålig fantasi eller inte vågar köra utomlands.
8. Om du tycker frukostbuffén är torftig och vill ha makrill, ta med dig några burkar själv eller leta rätt på närmaste Netto-butik på resmålet.
9. Börja dagen med en "kork" whiskey för att få bort eventuella "baceluskor".
10. Drick inte vattnet som finns i kranarna, köp "köbevann" istället.
11. Smörj in ansikte, öron, axlar, knän och tår med solkräm, helst solskyddsfaktor 30. Gör du inte det blir du cerise i ansiktet när du kommer hem till Svedala.
12. Ta med mobilladdare, kamera, mp3-spelare och böcker, det kan vara bra att ha. Glöm inte ta med dessa saker hem sen bara. Är det dessutom låneböcker så kan det bli dyrt.
13. Håll koll på dagarna någorlunda så du vet när du ska åka hem igen. För en dag är det ju faktiskt så att man måste checka ut från hotellet och bege sig till flygplatsen. Reser du med charterbolag håller de nog koll på dig.
14. Lycka till!
Göra-lista-innan-resan
1. Leta reda på passet, helst i dag.
2. Köpa resväska. Kan vara bra att ha kläderna i nåt.
3. Tvätta, hinner man slänga in ett maskin vittvätt innan i morgon?
4. Köpa nässkydd på Apoteket. Eller får man det på plats? Det är ju ändå Solresor (Suntrip) som jag åker med.
5. Lära mig några italienska glosor. Kan ju inte vara så svårt.
6. Se Italien-Paraguay för att komma i stämning och veta varför italienarna skriker så högt i morgon när jag landar på Palermo flygplats.
7. Köpa fluortabletter i fall man inte tål den italienska pastan/luften.
8. Köpa duttpenna, för att ligga steget före pensionärerna på bussbingot i Palermo eller Cefalú.
9. Växla till lire, det är så dyrt i Italien annars.
10. Leta upp min rosa solhatt. Hittar jag inte den får jag damma av min röda Weezer-keps. Kan nog gå hem i Italien där gruppen fortfarande har några fans kvar.
En helt vanlig ovanlig söndag
Med all rätt. Tyskland var roligt att se i kväll. Tekniskt, snabbt och effektivt. Och det kan man nog även säga om Frisyren Ranelid. Han har onekligen talets och ordets gåva. Och som ingen annan kan han ursäkta sig med att säga sig vara självironisk men ändock få det att låta som om han är värsta skrytmånsen. Imponerande!
Dagens två andra matcher kom onekligen i skymundan. Det har dock varit många hands, målvaktstavlor och röda kort hittills i turneringen. Som om spelarna är överdrivet nervösa, tar dåliga beslut, fumlar och tar vatten över huvudet.
Själv har jag också spelat fotboll i eftermiddag. Eller ursäkta, försök till att spela fotboll. Dagens Waff-match mot Röke slutade med en överraskande 1-4-förlust. Det bjöds på duckningar vid hörnor, målvaktstavlor och gula kort. En medioker insats där tankarna var på annat håll och spelet inte stämde alls. Ungefär som Australien i kväll.
I morgon börjar min semester, det blir Danmark-Holland som den stora matchen att se. Dessutom packning och fixa några ärenden inför Sicilien-semestern på tisdag. Och fylla mp3-spelaren med lite ny musik. Kanske nya Kent-singeln också?
Svensk melankoli gånger 3
Reportage om att Christer Paulstrup skrev 8 recensioner
Jag var bara tvungen att göra ett klipp på min upptäckt att Christer Paulstrup skrev en massa recensioner på en vecka. Som ni vet har jag redan rapporterat om det här. Men eftersom det inte gick något vidare att ta ett foto som bildbevis spelade jag in ett litet klipp istället. Håll till godo.
