Patrik Leandersons blogg

Varje morgon, i varje fall de dagar jag arbetar, under flera års tid äter jag en makrillburk i tomatsås från Saeby och en djup skål Milkos Fjällfil. Inget annat, inget bröd, möjligtvis ett kokt ägg nån gång. Det kan antingen vara finfördelad eller helare makrillfilé. Det märkliga är att den helare makrillfiléburken är billigare att köpa en och en än vad den är i tre-pack. Borde ju vara tvärtom. Detta upptäckte jag dock långt senare. Men nu har jag lärt mig av misstaget och tar ett rejält lass en-pack när jag veckohandlar. Tyvärr kan man inte köpa Saebys makrill och Fjällfil i samma affär. Hur mycket du än försöker. Så jag får veckohandla på två ställen. Eller lomma in strax innan stängning på Maxi, Kvantum eller Coop och köpa två Fjällfilar...

Ett paket Fjällfil innehåller en liter krämig och god filmjölk. Mellan 3,9 och 4,5 procents fetthalt. Ingen lättprodukt eller nåt sånt mesigt. Ekologisk njutning är det också. Inga klumpar här inte om man försluter den perfekt efter upphällning. Filmjölken räcker tre gånger, ca 33 cl per tillfälle.

Ett tips är att prova den här frukosten. Det slår alla hotellfrukostar i världen. För på såna hotellfrukostar har de högst troligt inte Milkos Fjällfil och Saebys makrillfilé, som är helt fria från konserveringsmedel och E-nummer.



I kväll provade jag något som jag nog inte kommer äta så mycket mer. Sardinmästarens Brisling i tomatsås. Huvud och ögon var lyckligtvis borttagna, benen likaså men denna lilla skarpsill var inget över sig. Och en lätt besk eftersmak och inte heller sådär jättetrevlig ton i färgen på fisken trots tomatsåsen.

Som tur var åt jag inte denna gynnare till frukost utan till kvällsmat. Jag "fyllde ut" med lite kallrökt lax och två hårdkokta ägg. Söndagslyx kallas det. Ingen hämtpizza eller ett söndagsbesök på Chilli Thai och deras goda Ankbröst med chili. Det senare brukar det bli ibland.

I morgon och på tisdag är jag ledig, återstår att se om jag äter Fjällfil och makrillfilé i tomatsås till frukost. Det är inte säkert för den smakar nästan bättre på jobbet kl 9.30...

Jag ska tillägga att många under årens lopp har ryckt på ögonbrynen och axlarna när de sett min brakfrukost. Jag har fått flytta min frukost, anpassa den efter de som inte "tål" makrillukten. "Blir det makrill i dag?", "Tjena, Sillen!" och "Ska du inte ha något bröd till?" är bara några stående one-liners jag får höra. Men det struntar jag i och suger åt mig "berömmet".

Bara jag får min dagliga dos av denna fantastiska måltid. Frukosten är ju grundmåltiden på dagen. Inget får gå fel. Först äter jag min skål Fjällfil, sen smyger jag upp makrillen. Och jag blandar ju aldrig ned makrillen i Fjällfilen. Det vore ju att förstöra två fina grejor.

Konstigt nog är det ingen som "härmar" mig och äter den här frukosten. Känns skönt att ha den helt för mig själv. De får äta sina äckliga och torra brödskivor med salami och ost. Förpackade på samma asket. "Lutfiskosten" som jag brukar kalla den. Massproducerad skit, ingen känsla för den äkta råvaran.

Och det bästa av allt, jag tröttnar ALDRIG på min frukost.